Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Lärlingssystemet hotas av brist på platser

Arbetsgivare och fackförbund tycks uppfatta friskolor som ett hot mot fortbildningen och sysselsättningen och vägrar släppa ifrån sig lärlingsplatser till yrkesgymnasierna.

Publicerad: 7 juni 2011, 11:05

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Regeringen möjliggjorde lärlingsutbildning på gymnasienivå hösten 2008. Tanken är att eleverna ska få sin grundläggande yrkesutbildning i gymnasieskolan för att sedan få fortbildning som avlönade lärlingar ute på företagen. En klok tanke, men arbetsgivare och fackföreningar tycks uppfatta friskolorna som ett hot mot sysselsättningen och vägrar släppa ifrån sig de lärlingsplatser som yrkesskolorna ska få.

Lärlingssystemet är en bra utbildning för ungdomar med behov av praktisk inriktning på studierna och löfte om jobb efter skolan. Men detta system accepteras fortfarande inte av branschen. Arbetsgivare och fack vill som det verkar skydda sina egna fortbildningsformer. I media har friskolorna kritiserats hårt denna vår, i vissa fall inte helt oförskyllt, men på en väsentlig punkt, när det gäller att ordna lärlingsplatser till eleverna, får friskolorna orättvist bära skulden för industrins arbetsgivares och fackförbunds bristande samarbetsvilja.

Branschens och fackens ovilja att acceptera och ta eget ansvar för en av riksdagen beslutad lag skapar åtskilliga problem: friskolorna får oförtjänt kritik och jobbar i uppförsbacke och har svårt att få fram lärlingsplatser, elever undanhålls sin utlovade fortbildning i gymnasieskolan och får sin yrkesutveckling försenad. Arga föräldrar undrar varför friskolorna inte håller sina löften om praktikplatser. Enligt media är det dessutom friskolornas fel att det är brist på lärlingsplatser. I själva verket är det bransch och fack som inte vill släppa till platser.

Yrkesgymnasiet, som ingår i Thorengruppen, gör allt för att följa den nya lagen om lärlingssystemet och bidra till att den kan omsättas i en praktisk verklighet. Vi har genomfört åtgärds- och förbättringsprogram för att rätta till brister och utvecklar en skola med hög kvalitet för eleverna, en skola vi alla kan känna stolthet för.

Men arbetsgivare och fackföreningar måste dra åt samma håll som andemeningen med lärlingssystemet avser. Vi har svårt att förstå att dessa mäktiga samhällsbärande institutioner inte vill se de uppenbara positiva effekter för både elever och arbetsgivare som systemet erbjuder.

Är det så att privata skolor upplevs som ett hot mot sysselsättningen eftersom industri, fack och även kommuner och landsting inte ger oss de lärlingsplatser som den nya lagstiftningen ger oss rätt till? I så fall bör regeringen sätta ner foten och rätta till problemet.

Istället för att industrin motarbetar friskolorna och låter eleverna sitta i kläm, skulle vi med gemensamma krafter tillsammans kunna skapa en ännu mer utvecklande miljö och studieperiod för eleverna, där skolan kan erbjuda en god förberedande skolgång och industrin bli en givande praktik med möjlighet till fortsatt anställning.

Som grundare, ägare och vd för en av landets mest framgångsrika friskolor, Thorengruppen AB, som förutom Yrkesgymnasiet också driver Thoren Business School, som i Svenska Dagbladet den 16 maj fick mycket beröm från sina elever, vill jag därför driva debatten, korrigera fakta och öppna för förändring och samarbete. Men då måste också alla andra parter ta sitt ansvar.

Fotnot: Thorengruppen driver fem yrkesgymnasier och nio affärsgymnasier.

Raja Thoren, VD och grundare, Thorengruppen AB

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News