Skola
Läraren har en nyckelroll i skolans digitalisering
Det räcker inte med investeringar i utrustning och teknik när skolan digitaliseras. Först när lärandet sätts i centrum kommer skolans kliv in i det digitala kunskapssamhället att lyckas på allvar.
Publicerad: 2 maj 2013, 03:30
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Många är de goda exemplen på lärare som arbetar framgångsrikt med internet, digitala verktyg och innovativa lärmiljöer. Men fler lärare måste få möjlighet till de digitala verktyg som är en självklarhet på alla andra arbetsplatser. Digital kompetens hos både lärare och elever öppnar världen, ger en mer innovativ undervisning och breddar hela skolans kompetens.
Alla lärare i alla skolformer ska kunna välja de pedagogiska verktyg och metoder som de anser behövs. Datorer, läsplattor, smarta telefoner, böcker, konstnärsmaterial och andra stöd ger läraren möjlighet att välja det som ger den bästa undervisningen. Så gör en skola som litar på lärarna. Ingen politiker eller skolägare ska detaljstyra pedagogik eller metoder genom att anvisa viss teknik eller vissa verktyg. Att ha eller inte ha digitala verktyg får aldrig begränsa lärarens val av pedagogisk metod. Vi ska lita på att lärarna har kompetens att själva bedöma på vilka sätt varje elev lär sig bäst.
Digitalisering i skolan måste i första hand handla om pedagogisk insikt om lärandet och hur den pedagogiska nyttan förändras när man inför tekniken i skolan, inte om tekniken i sig själv. Kommunens IT-avdelning ska självklart inte ha det pedagogiska ansvaret och kan rimligtvis inte ha de pedagogiska insikterna. Lika orimligt är det att lärare ska vara IT-konsulter och ta ansvar för IT-system. Det krävs en balanserad ansvarsfördelning efter kompetens. Stora satsningar har gjorts på digitala verktyg i många skolor. Men det räcker inte med investeringar i utrustning och teknik. Först när det pedagogiken sätts i första rummet kommer digitaliseringen att lyckas på allvar.
I en ny lärarundersökning som Novus gjort på uppdrag av Lärarförbundet, säger en majoritet av lärarna att de saknar kompetensutveckling inom digitalt lärande. Drygt sex av tio anser inte att de har fått tillräckligt med fortbildning, eller stöd, i IT-frågor. Åtta av tio menar dessutom att de inte får tillräckligt med tid för IT-frågor. Resurser, tid för diskussion och kompetens för att utveckla undervisningen med stöd av digitala verktyg måste till om vi ska få en skola i världsklass.
Skillnaderna är stora mellan kommunerna i ambitionerna att utveckla digitala verktyg i skolan. Detta är inte hållbart. Vi riskerar en backlash för likvärdigheten. Skolans uppdrag är att ge varje elev kunskaper och chansen att nå toppen av sin potential. Digital kompetensen är en omistlig del av detta. Det handlar om att ge alla elever likvärdiga chanser och förbereda dem för ett digitalt kunskapssamhälle.
Politiska partier, skolans huvudmän och arbetstagarorganisationerna måste tillsammans ta ansvar för att säkra likvärdigheten i och mellan kommuner och fristående skolor. Men ansvaret vilar tyngst på samverkan mellan staten och huvudmännen. Ansvaret för en likvärdig skola av hög kvalitet gäller även på detta område.
Det krävs en tydligare nationell strategi för det digitala lärandet i skolan som visar på skolans riktning. Det krävs en tydlig ansvarsfördelning för de olika aktörerna: Vilket är huvudmännens, skolledarnas och lärarnas ansvar? I dag kan ett stort antal kommuner låta bli att satsa på digitalisering, utan att de kritiseras för det. En digital skola får aldrig åstadkomma än större skillnader, utan ska tvärtom minska de klyftor som redan finns i dag. Digital kompetens är avgörande i en modern och likvärdig skola. Det är en sådan skola vi vill ha.
Fredrik Svensson, vd Rektorsakademien Utveckling
Eva-Lis Sirén, förbundsordförande Lärarförbundet
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.