Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag06.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

Lärare: Så fixar vi svenska skolan

En kvalitativ undervisning där lärarna har de rätta förutsättningarna och elevernas kunskaper blomstrar måste få kosta oavsett summa. För att lösa skolans problem krävs därför ökade resurser, men också bättre kunskaper hos de styrande om elevernas vardag och hur skolan faktiskt fungerar i dag.

Publicerad: 15 augusti 2017, 14:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Debattören som själv är idrottsläraren ger sin bild av skolans problem.


Ämnen i artikeln:

MobbningElevhälsa

Skolan har den senaste tiden kritiserats för att utbildningen inte håller en tillräckligt hög kvalitativ nivå. Fler elever än tidigare klarar inte av betygskravet godkänd och fler mår psykiskt dåligt, är kritik som framförs.

Som aktiv lärare har jag en lite annan bild av problemen, och hur vi löser dem.

Elevernas dåliga mående anses ofta vara ett skolproblem orsakat av bland annat mobbning och kränkningar, men många gånger har det på olika sätt startat utanför skolan. Exempelvis genom kränkande kommentarer på sociala medier eller osämja där de varit i konflikt med varandra. Eleverna har dessutom i många fall en svag självkänsla och saknar en vän att vara förtrolig med samt vuxna som tar sig tid att lyssna på deras behov, tankar och känslor.

Det sägs ofta att lärarna har för lite tid för planering av undervisningen. Det stämmer i sak, men för att lösa problemet måste vi börja med att titta på hur lärarna idag använder sin tid. Hur mycket av deras tillgängliga tid går åt för att lösa konflikter och bråk mellan elever? Hur många timmar använder lärarna till att stärka elevernas självkänsla och självförtroende så att de känner sig trygga i det sociala samspelet?  Idag gör lärarna dessutom allt för ofta arbetsuppgifter som exempelvis socialtjänsten, BUP och resursteam för elever med funktionshinder och andra diagnoser borde hantera.

För att frigöra tid för planering krävs ett helhetsperspektiv på lärarens arbete och ett öppet sinne där man inte fastnar enbart vid planering av lektioner.

Klasserna ska inte ha fler än 20 elever. Med små klasser får lärarna bättre förutsättningar att utveckla eleverna förmågor och kan ge dem viljan att lära men framför allt får fler elever hjälp, speciellt de med extra behov.

En förbättrad fysisk arbetsmiljö med en modern ljuddämpning, ventilation och belysning skapar en ökad arbetsro vilket sänker stressnivån för hörsel och ögon och ökar förmågan att koncentrera sig. Fler grupprum där eleverna kan jobba med exempelvis projekt eller eget arbete behövs också.

Fler speciallärare och specialpedagoger till elever med funktionshinder och läs/skrivsvårigheter som är med på lektionerna och rådgivande vid utformning och planering av undervisningen är också viktigt. Då blir inkluderingen positiv och eleverna får lyckas och växa som individer på sina villkor.

Antalet ensamkommande gör att det krävs fler tolkar som har fördjupade kunskaper och förståelse om skolans styrdokument så att dessa elever får bättre förutsättningar att tillägna sig kunskaper och vara delaktiga i undervisningen.

Det krävs bättre utvärderingar av skolan och skolarbetetet. En del enkäter som skickas ut av kommunens skolpolitiska ledning om elevernas upplevda trygghet, inflytande och kvalitén på undervisningen är otydliga, tolkningsbara och skapar stor förvirring hos både lärare och elever. Elevernas definition av orden, hur de tolkar dem utifrån sin ålder och mognad är inte samma som politikernas. Därför måste elevernas tolkning ligga till grund för utformningen av enkäterna. Svaren blir då mer mätbara och relaterar bättre till utformningen och innehållet i undervisningen samtidigt som elevernas blir och känner sig mer delaktiga i arbetet.

Samverkan mellan individen och gruppen/klassen måste få ökad prioritet. En fungerande klass är beroende av att eleven är trygg och vågar iutrycka tankar, känslor och åsikter. Klassen måste respektera allas integritet och ta tillvara på varandras förmågor. Gruppen ska vara en plattform, en inre trygghet för att kunna verka och lära av det sociala samspelet och tillägna sig kunskaper. Vi måste se detta samband och betrakta det som en naturlig del i deras utbildning.

Problematiken med de fallande kunskapsresultaten, den bristande fysiska och psykosociala arbetsmiljön och en ibland icke kvalitativ undervisning beror som jag ser det på två avgörande faktorer. Dels att de styrande inte vill tillföra de resurser som krävs för att eleverna ska få den bästa möjliga utbildningen. Och, dels avsaknaden av insikt om hur skolan faktiskt ser ut och fungerar idag.

Ola Frykman, idrottslärare Drakskeppssskolan

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

MobbningElevhälsa

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev