Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

”Lär blivande lärare om språkstörning”

När regeringen nu inför kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i examensmålen för speciallärare, specialpedagoger och på sikt också för övriga lärarutbildningar anser vi att detta även bör innefatta grundläggande kunskap om språkstörning, skriver 18 logopeder.

Publicerad: 27 november 2017, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Språkstörning förekommer mycket ofta tillsammans med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel adhd.”

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

LärarutbildningLärareElevhälsaFunktionsnedsättningADHD

Regeringens beslut att införa nya examensmål för speciallärar- och specialpedagogexamen som innebär att kunskaperna om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ska öka är lovvärt, och även löftet att detta ska utökas till alla lärarutbildningar. Det finns dock en funktionsnedsättning som är vanligare än adhd och autismspektrumstörning, som ibland men inte alltid räknas till NPF, och som inte heller finns bland examensmålen för lärare: språkstörning (Developmental Language Disorder - DLD).

Språkstörning innebär att man har svårt att lära sig sitt eller sina modersmål på samma sätt och i samma takt som jämnåriga och finns hos 6-10 procent av befolkningen. Runt 2 procent har så stora språkliga svårigheter att språkstörningen betraktas som grav.

Språkstörning förekommer mycket ofta tillsammans med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel adhd. Utan samlad kunskap om hur språklig sårbarhet kan ta sig uttryck i skolkontexten hos barn med språkstörning och/eller NPF hos undervisande lärare riskerar många elever att inte få rätt insatser.

Speciallärarprogrammet har en inriktning mot grav språkstörning (som dock endast erbjuds i Malmö), men både statistik och erfarenhet visar att detta inte är tillräckligt för att lärare ska ha tillräcklig kunskap och verktyg att möta dessa elever. Detta får stora konsekvenser för måluppfyllelse och medför även en stor risk för ohälsa både under och efter skoltiden hos elever som har språkstörning.

Skolans läroplan ställer krav på avancerade språkliga kunskaper i samtliga ämnen - eleverna förväntas bland annat att analysera, kritisera, sammanställa och se samband, både muntligt och skriftligt. Elever som är i språklig sårbarhet på grund av språkstörning eller av andra anledningar behöver förebyggande och stödjande insatser, anpassningar av lärmiljön och språkutvecklande pedagogik för att ha möjlighet att klara detta.

Kunskaperna om att undervisa och bemöta elever som har språkstörning i skolan behöver därför öka. I slutbetänkandet i SAK - Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46) föreslog utredarna att regionala nav med specifik kompetens kring grav språkstörning bör skapas.

Slutbetänkandet fastställde också att skolan behöver anställa fler logopeder för att i samarbete med speciallärare och specialpedagoger kunna stötta de stora elevgrupperna i språklig sårbarhet. Detta är ett förslag vi varmt välkomnar. I andra länder som till exempel USA är logopeder en självklar profession i skolan jämte speciallärare och specialpedagoger. Logopeder i elevhälsan skulle säkra att kunskap och kompetens kring språkutveckling, språklig sårbarhet och språkstörning finns på plats i skolan. Dessa förändringar sker dock långsamt, och det kommer ta tid innan alla skolor har tillgång till logoped.

När regeringen nu inför kunskap om NPF i examensmålen för speciallärare, specialpedagoger och på sikt också för övriga lärarutbildningar anser vi att detta även bör innefatta grundläggande kunskap om språkstörning och språklig sårbarhet, både med tanke på att språkstörning ofta förekommer tillsammans med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och att språkstörning är en mycket vanlig funktionsnedsättning med stora konsekvenser om inte rätt stöd och anpassningar sätts in.

Anna Eva Hallin, leg. logoped, Ph.D., postdoktor, Enheten för logopedi, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet

Ulrika Guldstrand, ordförande Svenska Logopedförbundet

Sofia Grunér, leg. logoped, vik. universitetsadjunkt, Enheten för Logopedi, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet

Marika Habbe, leg. logoped, Nationellt resurscenter Tal och Språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten

Kristina Hansson, leg. logoped, docent, Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet

Martina Hedenius, leg logoped, Ph.D., Universitetslektor vid Enheten för Logopedi, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet och forskare vid Center for Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND), Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet

Lisen Kjellmer, leg. logoped, Ph.D., universitetslektor vid Specialpedagogiska Institutionen, Stockholms universitet och forskare vid Gillbergcentrum, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet

Maria Levlin, leg. logoped, lektor, Ph.D. Institutionen för språkstudier, Umeå universitet

Inger Lundeborg Hammarström, leg. logoped, Ph.D, lektor, Avdelningen för logopedi, audiologi och otorinolaryngologi, Linköpings universitet

Ulrika Löfkvist, leg. logoped, Med Dr, forskningssamordnare, Enheten för öron-, näs- och halssjukdomar, Karolinska Institutet

Carmela Miniscalco, leg. logoped, docent, Enheten för Logopedi & Gillbergcentrum, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet

Fritjof Norrelgen, leg. logoped, Ph.D., Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Gillbergcentrum, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet

Ida Rosqvist, leg. logoped, doktorand, Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet

Birgitta Sahlén, leg. logoped, professor, Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet

Christina Samuelsson, leg. logoped, biträdande professor, Avdelningen för logopedi, audiologi och otorinolaryngologi, Linköpings universitet

Sofia Strömbergsson, leg. logoped, fil.dr., forskarassistent, Enheten för logopedi, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet

Signe Tonér, leg. logoped, doktorand, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet

Annika Vikström, leg. logoped, adjunkt och studierektor, Enheten för logopedi, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev