Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

L: S-vallöften om skolan får svidande kritik

Regeringens utredare sågar socialdemokraternas vallöften om obligatoriskt gymnasium och att alla program ska ge högskolebehörighet. Liberalerna välkomnar slutsatserna, men saknar förslag om hur yrkesutbildningarna ska bli mer attraktiva.

Publicerad: 2 november 2016, 09:56

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Löftet att alla ska gå i gymnasiet har i utredningen förvandlats till ett förslag om en ny målsättning i skollagen.

Foto: Claudio Bresciani/TT


Ämnen i artikeln:

GymnasieutbildningLiberalernaNyanlända elever

Regeringens utredare Helén Ängmo har presenterat gymnasieutredningen slutbetänkande. Mest uppseendeväckande i utredningens förslag och analys är den svidande uppgörelsen med socialdemokraternas två viktigaste vallöften i valrörelsen 2014 - obligatoriskt gymnasium och kravet att alla gymnasieprogram, inklusive yrkesprogrammen, ska vara högskoleförberedande.

Löftet att alla ska gå i gymnasiet har i utredningen förvandlats till ett förslag om en ny målsättning i skollagen. Löftet om högskolebehörigheten har landat i ett förslag att elever på yrkesprogrammen själva ska kunna välja om de vill läsa mer teoretiska ämnen.

Utredningen konstaterar att 30 procent av dagens elever inte klarar att slutföra gymnasiestudierna under fyra år. Nästan 15 procent av eleverna i grundskolan når idag inte heller behörighet till gymnasiet. Att i det läget, särskilt när vi har många nyanlända elever som kommer hit i tonåren, tvinga alla att läsa ett gymnasieprogram med tillräckligt många teoretiska ämnen för att bli högskolebehörig tror utredningen är en omöjlighet. Avhoppen blir för stora.

Vi delar utredningens slutsats och anser att det vore bra om frågan om obligatoriskt gymnasium nu kan avföras från den politiska dagordningen.

Att utredningenA föreslår att de nyanlända elever som ligger nära att bli gymnasiebehöriga ska få dispens för att komma in på gymnasiet bekräftar dock våra farhågor. Istället för att sänka kraven vill Liberalerna höja dem, och dessutom anser vi att skolplikten bör förlängas så att nyanlända elever som kommer till Sverige i högstadieåldern får ytterligare ett par år på sig i grundskolan att nå kunskapsmålen.

Att ytterligare tid är nödvändig för att klara målen har utredningen insett när de nu föreslår att eleverna ska kunna gå ett fjärde år i gymnasiet för att bli klara med studierna. Till skillnad från utredningen anser vi i Liberalerna dock att det är i grundskolan som de huvudsakliga insatserna för att nu kunskapsmålen ska genomföras, bland annat genom införandet av en tio-årig grundskola och genom att ge nyanlända mer tid.

I utredningen föreslås vidare två olika modeller för hur studierna ska förändras från kursutformat till ämnesutformat gymnasium. Oavsett vilken väg man väljer är det en stor förändring som kräver att hela läroplanen görs om, men Liberalerna tror att det är nödvändigt för att höja kvaliteten i undervisningen och för att betygen ska bli mer rättvisande. En ämnesutformad gymnasieskola med ämnesbetyg i slutet av det tredje studieåret bör avslutas med ett nationellt examensprov som är digitalt och rättas externt. På så sätt kommer vi bort från betygsinflationen och den så kallade snuttifieringen av utbildningen som kursutformningen har lett till. Dessutom bli det lättare med ämnesbetyg att mäta de faktiska kunskaper som eleverna har förvärvat under hela gymnasietiden.

Det som saknas bland utredningens förslag är en satsning på yrkesutbildningarna för att öka programmens attraktivitet. Vi behöver göra det lättare för bland annat unga nyanlända att klara en utbildning som ger dem kvalifikationer för arbetsmarknaden. De tre-åriga yrkesprogrammen bör kompletteras med två-åriga, en yrkesskola på gymnasienivå med företagsförlagd utbildning, likt den framgångsrika yrkeshögskolan för eftergymnasial utbildning, och systemet med lärlingsutbildning bör utvecklas inte avvecklas. Därutöver bör de elever som läser program som inte ger högskolebehörighet få möjlighet att göra kompletteringar senare i livet på Komvux.

Christer Nylander, vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott (L)

Lotta Edholm, (FP) oppositionsborgarråd och gruppledare

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News