Kommuner bryter mot kravet på skolbibliotek

Cirka 1,3 miljoner barn har just påbörjat höstterminen 2017 i Sverige. Hälften av dem saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. De kommer att gå ut i livet med betydligt sämre förutsättningar än den andra hälften. Få föräldrar vet vilken grupp deras barn tillhör. Ännu färre vet vilken stor skillnad ett bemannat skolbibliotek gör i ett barns liv.

DIK – facket för kultur och kommunikation – har jobbat med skolbiblioteksfrågor i många år och vi ser ett tydligt mönster. Ett bemannat skolbibliotek i samklang med övrigt pedagogiskt arbete i skolan är en stor tillgång. Här stärks barnens läsförmåga. Här växer förmågan att söka, bedöma, redovisa och utbyta information. Här finns även speciell kompetens för dem som har svenska som andraspråk.

Detta är ovärderlig kunskap för barn som växer upp med smarta telefoner och läsplattor i ett fantastiskt digitalt universum som dubblar sin storlek vart annat år. Tyvärr blir detta universum alltmer svårnavigerat på grund av ”fake news” och ”alternativa nyheter”. Barn som har tillgång till ett skolbibliotek och en kompetent bibliotekarie är mycket bättre rustade att tryggt utforska detta fantastiska, spännande och lärorika universum än de kamrater som står utan.

Skolbiblioteken jämnar ut spelplanen. Här finns en möjlighet för alla barn att växa – oavsett bakgrund och familjeförhållanden. Studier visar att skolbiblioteken är särskilt bra på att fånga upp och höja resultaten för barn som annars har svårt att nå skolans mål. Det är svårt att föreställa sig ett mer effektivt verktyg för jämlikhet och demokrati.

Forskaren Cecilia Gärdén har, på uppdrag av sekretariatet för nationell biblioteksstrategi, tagit fram rapporten: ”Skolbibliotekets roll för elevers lärande.” I den slår hon fast: ”Många års tvärvetenskaplig, internationell forskning visar att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med ämnesundervisningen kan ge väsentliga bidrag till elevers lärande.”

Alla barn har enligt lagen rätt till ett bemannat skolbibliotek. Trots det står alltså ungefär hälften av alla barn utan. Trots det saknar alla barn i hela 86 kommuner ett bemannat skolbibliotek. Det är en dyster statistik som ingen förälder vill hitta sina egna barn i.

Skolkommissionen vill satsa 6 miljarder på skolan. Av outgrundliga skäl omfattas inte skolbiblioteken av denna satsning. Regeringen har visserligen gjort en modest separat satsning på skolbibliotek. 15 miljoner 2016 och 30 miljoner 2017 och 2018. Med dessa bidrag hade man kunnat skapa en handfull livskraftiga pilotprojekt som sedan kunde ha legat till grund för större skolbibliotekssatsningar. Istället har man valt att sprida bidragen som ett milt vårregn över hela landet. I praktiken innebär det 0,05 tjänster hit, 0,12 tjänster dit. Det kommer inte att ge några mätbara resultat på nationell nivå.

Faktum är att berörda instanser inte alls verkar intresserade av mätbara resultat på skolbiblioteksområdet. Skolverket inkluderar inte ens skolbibliotekarier i sin statistik över pedagogisk personal. Det gör det svårt att utvärdera specifikt svenska förhållanden. Det minskar i sin tur möjligheterna för större skolbibliotekssatsningar i framtiden. Det är en ond cirkel som måste brytas. I dag går hundratusentals barn miste om en fantastisk möjlighet som de enligt lag redan borde ha.

Skolbiblioteken måste få en del av 6-miljarderskakan. Skolbibliotekarierna måste inkluderas i statistiken över pedagogisk personal. Dessutom måste Skolverket ges i uppdrag att utforma riktlinjer utifrån befintlig forskning över skolbibliotekens och skolbibliotekariernas betydelse för elevernas lärande. En skolsatsning som exkluderar skolbibliotekens och skolbibliotekariernas roll är inte bara ofullständig – den är ett stort svek mot hundratusentals barn och ungdomar.

Anna Troberg, förbundsordförande DIK - facket för kultur och kommunikation