”Inkludera språklärare i exportstrategin”

Bristen på lärare i moderna språk blir allt mer akut. Behöriga lärare i tyska, franska eller spanska på högstadiet saknades i hela 80 kommuner under förra läsåret, visar en ny granskning från tidskriften Skolvärlden. Språkutbudet på skolorna krymper på grund av lärarbristen och för små elevgrupper.

Tysk-Svenska Handelskammaren ser allvarligt på detta. Vad gäller tyskan har vi under flera decennier sett att antalet elever sjunker. För 20 år sedan läste 42 procent av eleverna i Sverige språket i grundskolan. I dag är den siffran nere på 17 procent. På gymnasiet är det ännu färre, bara drygt 3 procent.

Jämför vi med våra skandinaviska grannar ligger Sverige efter. I Danmark lär sig 81 procent av grundskole- och 54 procent av gymnasieeleverna tyska. Motsvarande siffror för Norge ligger på strax under 30 procent för grundskolan och drygt 15 procent för gymnasiet.

Faktum är att svenskarna är bland de sämsta inom EU på främmande språk efter engelskan. Men bara engelska räcker inte om vi också vill öka vår export till andra länder.

Både den ännu sittande regeringen och den tidigare har haft målet att öka exporten. Men ingenstans i exportstrategierna finns det med att våra barn måste lära sig fler språk om detta ska lyckas. En exportstrategi måste vara långsiktig och exportens betydelse för svensk ekonomi måste förklaras från tidig ålder.

Tyskland är i dag Sveriges överlägset största handelspartner. Hur det går för Sveriges ekonomi är alltså till stor del avhängigt hur exporten till Tyskland går. Många av våra medlemmar som består av tyska och svenska exportföretag vittnar om hur svårt det är att få tag på tyskspråkig personal i Sverige och att behovet finns.

Bristande språkkunskaper riskerar nu att bli ett problem för det svenska näringslivets utbyte med Tyskland. Med ett språk lär man sig även ett lands kultur. Och det är just bristen på kunskaper om tysk affärskultur och språk som är det största hindret mot att svenska företag lyckas ännu bättre på den tyska marknaden, visar våra egna enkätundersökningar.

Det finns redan många aktörer som engagerar sig för bättre tyskakunskaper i Sverige. Tyska staten har till exempel en utsänd person bosatt här för att stödja svenska skolor som satsar extra på språket. Goethe-Institut erbjuder bland annat vidareutbildning av lärare liksom undervisningsmaterial, UR producerar program och material. Även Tysklands ambassad i Sverige engagerar sig för tyska språket. Och vi på Tysk-Svenska Handelskammaren drar vårt strå till stacken genom initiativet Deutsch - Ditt val! där vi under en treårsperiod ger minst 4,5 miljoner till svenska skolor som vill främja tyskan med hjälp av olika aktiviteter. För detta läsår har vi precis delat ut sammanlagt 2 miljoner kronor fördelat på 80 grund- och gymnasieskolor från hela landet.

Men det räcker inte. Det krävs incitament i utbildningssystemet och politiska satsningar för att vända trenden med det sjunkande elevantalet och allt färre kvalificerade tyskalärare. Kommunerna måste börja tala mer om exportens och Tysklands betydelse för Sveriges ekonomi och det lokala näringslivet. Skolorna måste ges möjlighet att satsa på språklärare och erbjuda dem bra villkor och vidareutbildning. Vi måste alla tala mer om vikten av att lära sig fler språk för ökad export på lång sikt.

Eller som nuvarande finansminister Magdalena Anderson – som för övrigt talar god tyska – under ett av våra medlemsevenemang svarade på frågan om vad som krävs för att tyska och svenska företag ska samarbeta ännu mer: ”Lär barnen tyska”.

Malin Johansson, kommunikationschef Tysk-Svenska Handelskammaren