Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag16.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

I svenska skolböcker finns Sovjetunionen kvar

Det finns skräckexempel där elever år 2013 har läroböcker som pratar om Sovjetunionen, trots att Sovjet upphörde som nation år 1991. Det visar vår kartläggning av den svenska skolans läromedel. Det är dags att lyfta skolans bortglömda fråga, läromedlen. Då kan vi med små medel ta ett steg mot målet: att Sverige ska hamna i topp i Pisa igen.

Publicerad: 9 december 2013, 11:52

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

LärareLäromedelPisa

Om man ska försöka hitta något positivt från den katastrofala PISA-mätningen som publicerades i onsdags är det att alla nu, mer än någonsin, pratar om utbildningskvalitet och om den svenska skolan. Efter hundratals artiklar i tidningarna och dussintals inslag i radio och TV har knappt någon kunnat missa att Sverige nu ligger under genomsnittet inom OECD när det gäller läsning, matematik och naturvetenskap. Av de 65-länderna som ingår i mätningen är vi det land som rasat mest.

Det var väntat att det katastrofala resultatet skulle leda till dramatiska rubriker och det var lika väntat att man skulle börja leta syndabockar. Men i det här allvarliga läget är ingen betjänt av pajkastning eller att man skyller på varandra. Nu måste vi gemensamt hitta konstruktiva lösningar för att vända utvecklingen i skolan. Vi är övertygade om att en bra skola börjar och slutar med lärarna. Vi kommer aldrig att kunna klättra i PISA-mätningarna om inte våra lärare ges förutsättningar att göra sitt jobb. Därför är det glädjande att debatten kring PISA-rapporten handlar så mycket om att skapa mer tid för läraren att möta eleven.

OECD har med PISA mätt skolresultat i över tio år. De senaste tio åren har investeringarna i skolan faktiskt ökat i Sverige med omkring 50 procent. Men under samma period har satsningarna på läromedel minskat med nästan 20 procent. I dag svarar läromedel för mindre än en procent av den totala skolbudgeten. Samma sak ser vi med digitala läromedel. När landets kommuner i snitt satsar 1 770 kronor på datorer och annan hårdvara för sina åttondeklassare investerar man bara 27 kronor på att fylla med dem innehåll, med digitala läromedel. Sedan 1995 har de totala kostnaderna för skolan ökat med 60 procent medan investeringarna i läromedel har sjunkit med 17 procent. Den trenden kan inte få fortsätta om skolorna ska leva upp till kravet på en god undervisning för alla.

Vi inom kampanjen Mer Tid för Lärande presenterade nyligen rapporten Skolans bortglömda fråga. Rapporten visar hur lärare, elever och skolledare ser läromedel som den bortglömda skolfrågan. Man vill se en riktad satsning på detta område eftersom det kan bidra till att ge lärare mer tid för mötet med eleven och därmed öka kvaliteten i undervisningen.

Under arbetet med rapporten hittade vi skräckexempel där elever fortfarande har böcker som pratar om Sovjetunionen, trots att Sovjet upphörde som nation år 1991. Vi har pratat med lärare och rektorer som berättar om hur onödigt mycket tid går åt till att trycka upp stenciler i stället för att vara i klassrummen. Men vi har också identifierat goda exempel, kommuner som medvetet satsat på bra läromedel som ett led i att skapa en bra skola. Rektorn för Vammarskolan i Valdemarsvik berättar till exempel om kommunens ambitiösa satsning på moderna, digitala läromedel. Älvdalens kommun vittnar om vikten av bra läromedel för att garantera en god undervisning för alla elever, oavsett bakgrund.

Resultatet i PISA-rapporten har liknats vid en nationell kris, och det är ingen överdrift. En bra skola är förutsättningen, inte bara för att de enskilda eleverna ska kunna förverkliga sin potential, utan för hela landets konkurrenskraft och därmed i förlängningen för att vi ska kunna behålla vår välfärd. Vi inser att det inte räcker med en åtgärd inom ett område om vi ska vända denna utveckling. Men läromedel är skolans bortglömda fråga.

Alla kan nog hålla med om att våra elever år 2013 inte ska behöva ha böcker som talar om statsskick som försvann för mer än 20 år sedan. Vi tror också att det finns en stor enighet om att alla elever ska ges samma förutsättningar till en bra undervisning, oavsett var i landet de bor och oavsett vem deras föräldrar är. Vi tror också det finns ett starkt stöd för att fylla de nya datorer och läsplattor som skolorna köpt in med bra pedagogiskt innehåll så att investeringen kan utnyttjas till fullo. Vi ser också att föräldrar börjar agera för att göra något åt problemen med usla läromedel. I Härnösand blev Joakim Byström så förbannad när hans dotter kom hem med trasiga och gamla läromedel att han startade ett läromedelsupprop som satte sådant tryck på kommunfullmäktige att man sköt till 1,5 miljoner kronor i riktade medel.

Läromedel är bara en av många lösningar som måste till, men fördelen är att en satsning på det här området kan genomföras snabbt och till en låg kostnad. Att återföra de ekonomiska medlen för läromedel till 1995 års nivå skulle kosta 104 kronor per år och elev. Det är en tiondels procent av skolbudgeten. Om vi vill att investeringarna ska hålla jämna steg med skolans övriga satsningar skulle det kosta 465 kronor per elev och år.

Genom att åter se skolans bortglömda fråga kan vi med begränsade medel ge lärare tid att göra det de är bäst på, att möta eleven i undervisningen, och vi därmed kan ta ett steg mot målet att Sverige ska hamna i topp i Pisa igen.

Åsa Steholt Vernersson, ordförande Svenska Läromedel, kampanjen Mer tid för lärande

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

LärareLäromedelPisa

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev