Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Granskning: Svagt stöd till skolor med låga resultat

Publicerad: 6 september 2021, 07:07

Skolorna brottas ofta med hög personalomsättning bland lärare och rektorer, vilket inte skapar någon kontinuitet.

Foto: Kicki Nilsson/TT

Skolor som under många år haft elever med svaga betyg får inte tillräckligt stöd av sin huvudman för att kunna åstadkomma en förändring.


Ämnen i artikeln:

SegregationSkolinspektionen

En orsak är att skolorna tvingats spara.

Det är Skolinspektionens bild efter att ha granskats 28 skolor med långvarigt låga kunskapsresultat.

Enligt granskningen är det långt ifrån självklart att skolans ytterst ansvariga – kommunen eller friskoleägaren – sätter in skräddarsydda insatser för att åstadkomma en förbättring.

En tredjedel av huvudmännen har varken nu, eller någon gång under den tioårsperiod som granskats, genomfört riktade insatser.

”Skolor med långvarigt svaga resultat behöver ett starkt stöd från huvudmän för att kunna vända resultat. . . Ändå kan vi konstatera att skolor med långvarigt låga resultat ofta får samma stöd från huvudmännen som skolor med goda studieresultat”, kommenterar Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo i ett pressmeddelande.

Får skolorna en specialutformad insats är den i många fall av engångskaraktär, alltså en punktinsats som inte syftar till att en gång för alla åstadkomma ett trendbrott.

I rapporten framgår att rektor och lärare på skolan själva får försöka åstadkomma en förändring.

Men skolorna brottas ofta med hög personalomsättning bland lärare och rektorer, vilket inte skapar någon kontinuitet.

Dessutom får de ett budgetunderskott och sparkrav att hantera.

I granskningen ges flera exempel på att rektorer varit tvungna att göra personalnedskärningar på grund av tidigare budgetunderskott.

Skolinspektionen ser dock att flera av de granskade huvudmännen förbättrat arbetet under de senaste tre-fyra åren. Det kan bland annat handla om att rektorer har handplockats utifrån skolans behov.

I granskningen har 28 skolor hos 18 huvudmän ingått. Skolorna har valts ut på basis av att de har en lägre andel elever med godkända betyg i årskurs 9, jämfört med andra skolor, under åren 2010–2019.

I granskningen finns exempel på skolor med en årlig elevomsättning på 25 procent och 94 procent elever med annat modersmål än svenska.

Anna Lena Wallström/TT

 

Ämnen i artikeln:

SegregationSkolinspektionen

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News