Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Göteborgs skolor använder inte otillåten metod

Kommunikationsmetoden ”facilitated communication” har tidigare använts som en av många kommunikationsmetoder med särskoleelever i Göteborg. Men sedan Skolinspektionen gav ett föreläggande används den inte längre i våra skolor.

Publicerad: 18 april 2016, 08:22

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ingen svensk skola använder i dag faciliterad kommunikation i sin undervisning eftersom vetenskapligt underlag saknas, skriver Karin Pleijel (MP).


Ämnen i artikeln:

Funktionsnedsättning

Replik. Mats Reimer påstår i Dagens samhälle (30/3) att den av Skolinspektionen otillåtna kommunikationsmetoden ”facilitated communication” (FC) skulle användas på Göteborgs gymnasiesärskolor i dag. Påståendet saknar grund.

FC innebär att människor som saknar egen förmåga att styra händerna på ett tangentbord får hjälp med detta av en ”facilitator”, en hjälpare. Vem som egentligen står bakom det som kommer fram ur kommunikationen blir därmed svårtolkat, är det handens ägare eller den som styr handen? Ingen svensk skola använder i dag FC i sin undervisning eftersom vetenskapligt underlag saknas, och vi har (som enda land i världen) förbjudit metoden.

Det stämmer att denna metod tidigare använts som en av många kommunikationsmetoder med särskoleelever. Sedan Skolinspektionen gav ett föreläggande används den inte längre i våra skolor.

Att inte få kommunicera upplevs av alla människor som mycket frustrerande.  Det gäller oavsett vilka sätt man använder för kommunikation. Ett barn som vant sig vid en viss kommunikationsmetod i hemmet, till exempel FC, får lätt vredesutbrott när hen förhindras. Detta känner de som arbetar med barn med utvecklingsstörning väl till.

Vi förstår att en person som blivit anklagad för övergrepp och som sedan friats från misstanke mår dåligt, detta är mänskligt sett mycket tråkigt.

Att skolan skulle undvika anmälan vid misstanke om att ett barn far illa är definitivt att begå ett fel, vi har anmälningsplikt. Sådana misstankar är givetvis svårare att få bekräftade av en elev som varken kommunicerar med skrift eller tal. Det är elevens samlade beteende och kommunikation som avgör att personalen gör en viss bedömning, till exempel att en anmälan ska göras. Skolan har bara barnet att ta hänsyn till, inte själva bevisfrågan. Skolan kan därför inte väga in att anmälan skulle kunna resultera i friande dom, och att oskyldiga riskerar att drabbas av falska anklagelser.

Ingen människa använder sig av enbart ett kommunikationssätt. Inte heller de som i sin vardag, utanför skolan, använder FC. Att peka på bilder med fingrarna, blicken eller med kroppen, ibland med fysiskt stöd, är några alternativ som rekommenderas och används dagligen i särskolan. För oss som ansvarar för eleverna kommer vi fortsätta använda alla de tillåtna metoder som står till buds, och kommer alltid att ha barnets bästa i fokus.

Karin Pleijel, kommunalråd (MP) Göteborg

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Funktionsnedsättning

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News