Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Glöm inte alla som slås ut från gymnasiet

Socialdemokraterna vill göra gymnasiet obligatoriskt. Men man struntar i hur det faktiskt går för eleverna under och efter gymnasieskolan, skriver riksdagsledamoten Roger Haddad (FP).

Publicerad: 15 oktober 2014, 07:57

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Obligatoriskt gymnasium hjälper inte den som är skoltrött.


Ämnen i artikeln:

GymnasieutbildningSkolorganisationUngdomsarbetslöshet

Jag vill först önska nya gymnasieministern Aida Hadzialic lycka till på utbildningsdepartementet. Skolans stora utmaningar, som bland annat Hadzialic har att hantera, är många. Brister i både förskolan och grundskolan har i decennier resulterat i att många elever lämnar den obligatoriska grundskolan utan fullständiga betyg för att antas till ett nationellt gymnasieprogram.

Folkpartiet och alliansen har reformerat gymnasieskolan, där den första elevkullen i det nya gymnasiet lämnade sina skolor så sent som i somras. Signaler som nu kommer om att riva upp delar av eller hela gymnasiepolitiken går helt emot de uttalanden socialdemokraterna gjorde inför valet, om att skolans lärare behöver få både lugn och arbetsro.

Redan innan regeringen tillträdde aviserades två ändringar som fått kraftig kritik, däribland förslaget om att göra gymnasieskolan obligatorisk. Nästan 99 procent av alla elever som lämnar grundskolan går redan i dag vidare till gymnasieskolan. Fokus borde snarare läggas på de elever som lämnar grundskolan utan slutbetyg. Därför behövs fler speciallärare, alltså de som socialdemokraterna först avskaffade och folkpartiet sedan återinförde. Därför behövs också tidiga kunskapsuppföljningar – något som både vänsterpartiet och miljöpartiet ogillar.

Det andra stora problemet är de avhopp som sker redan första året på gymnasiet. Förklaringarna är flera. Mobbning, dåligt pedagogiskt stöd och skoltrötthet men även dåliga förkunskaper från grundskolan gör att många avbryter utbildningen direkt. Detta är ett akut problem som den nya regeringen inte sagt ett ord om.

Till detta kommer utmaningen med att många ungdomar lämnar gymnasiet utan ett slutbetyg, vilket är målet med gymnasieskolan vid sidan av att förbereda eleverna för arbetslivet eller högre studier. Här måste socialdemokraterna och Aida Hadzialic tänka ett varv till angående förslaget att göra yrkes- och lärlingsutbildningarna i gymnasiet mer teoretiska.

Nästan 40 procent lämnar yrkesprogrammen efter tre år utan slutbetyg. Väldigt få vill överhuvudtaget läsa vidare på högskolan. Deras mål är att börja arbeta direkt efter studierna. Det måste finnas en sådan väg, inte minst för att svenska företag, kommuner och landsting också behöver duktigt yrkesskicklig personal.

Det som oroar är att socialdemokraterna gärna pratar om intag till gymnasiet men sedan totalt struntar i hur det faktiskt går för eleverna under och efter gymnasieskolan. Målet om allmän högskolebehörighet som tvingande inslag på alla yrkesprogram riskerar cementera det utanförskap som många ungdomar hamnar i, och där nästa steg blir att skriva in sig hos arbetsförmedlingen eller kommunens socialtjänst.

Gymnasiet måste dels ställa höga krav på förkunskaper, dels höja ambitionen under gymnasietiden i nära samverkan med branschen som bör ta ett mycket större ansvar än i dag. Målet måste vara att elever lämnar gymnasiet med både en studentmössa och ett slutbetyg med en godkänd utbildning. Det som i nästa steg blir nyckeln till ett nytt arbete, ett eget företag eller vidare studier vid yrkeshögskolan, i stället för ytterligare en siffra adderad till ungdomsarbetslösheten.

Roger Haddad, riksdagsledamot (FP), arbetsmarknads- och integrationspolitisk talesperson

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News