Ge elever som behöver särskilt stöd bättre chans att lyckas

I dagens samhälle efterfrågas kvalificerad arbetskraft och arbetslösheten är högst bland personer med kort utbildning. I den gruppen är personer som har en funktionsnedsättning överrepresenterade. Vi finns hos många skolhuvudmän och i många olika skolor för att ge stöd i hur utbildningen ska utformas så att den fungerar för elever med en funktionsnedsättning. Men vi ser också att det finns elever som inte får tillräckligt stöd och lämnar skolan utan att nå sina mål. Det ökar risken för utanförskap och stora svårigheter att få ett arbete.

En sammanställning av olika rapporter och granskningar om vuxenutbildning som Specialpedagogiska skolmyndigheten gjort, visar att delar av styrningen måste ses över för att unga vuxna med funktionsnedsättning ska kunna få den andra chans som vuxenutbildningen är tänkt att vara.

Vi ser att det saknas kunskap om studiesituationen för vuxenstuderande elever som behöver särskilt stöd. Undersökningar som granskar utbildningar för elever med funktionsnedsättning gäller framför allt grundskola och gymnasieskola, och undersökningar om vuxenutbildning ställer sällan frågor om situationen för elever med en funktionsnedsättning. Därför genomför vi en undersökning 2013 - 2014 för att kartlägga stödbehoven inom vuxenutbildningen.

Skolverkets statistik visar att var 6:e studerande inom komvux avbröt sin kurs 2011. Orsakerna är inte dokumenterade, men Statens offentliga utredningar tar upp en lokalt genomförd studie som visar att en av de vanligaste orsakerna till vuxenstuderandes studieavbrott inom komvux var just bristande stöd.

I dag gäller inte skollagens bestämmelser om elevers rätt till särskilt stöd vuxenutbildningen. Möjlighet till vägledning och en individuell studieplan ska räcka för att anpassa studierna till elevens behov. Men i sin nuvarande utformning efterfrågar studieplanen varken stödbehov eller stödåtgärder. Det faktum att rätten till särskilt stöd inte gäller vuxenstuderande leder också till att det kan vara stora skillnader mellan de olika skolhuvudmännen.

Granskningar som Skolverket och Skolinspektionen gjort visar att det vanligaste sättet för vuxenutbildare att möta elevens behov är en långsammare studietakt. Men när utbildningstiden förlängs ökar elevernas skuldbörda och det påverkar möjligheten att få studiemedel från CSN.

Kunskaperna om vuxenstuderandes behov behöver öka, men vi ser redan nu att det finns åtgärder som skulle förbättra vuxenutbildningen för studerande med funktionsnedsättning.

- Stärk vuxenstuderandes möjligheter till specialpedagogiskt stöd. En väg är att inkludera vuxenutbildningen i skollagen om rätten till särskilt stöd.
- Se över regelverket kring studiemedel så att det finns större flexibilitet för personer med behov av särskilt stöd så att de kan fullfölja sina studier.
- Folkhögskolorna tar emot en stor andel vuxenstuderande med funktionsnedsättning. Folkhögskolorna bör därför ges tillgång till Specialpedagogiska skolmyndighetens stödverksamhet.

Vår myndighet samarbetar med flera olika aktörer som bedriver vuxenutbildning. Nu intensifierar vi det arbetet för att bidra till att elever med behov av särskilt stöd får en rättvis chans att nå sin fulla potential och en väg ut på arbetsmarknaden. Den genomlysning vi planerar, tillsammans med de åtgärder vi förslår, stärker det arbetet ytterligare.

Greger Bååth, generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten