Garantera trygg vård och omsorg för äldre

Andelen av Sveriges befolkning som är äldre ökar för varje år. Idag är var femte invånare över 65 år och år 2060 har andelen växt till var fjärde. Äldre i dag är friskare längre än förr, samtidigt som antalet äldre med kroniska sjukdomar ökar. Vårdbehovet är ofta komplext.

Äldre, speciellt de med multisjuklighet, har stora behov av både vård och omsorg som ställer höga krav på insatserna i hemmet och på äldreboendet. Slutsatsen är ganska given – det kommer öka kraven på både vård och omsorg. Inte minst att mer resurser – både ekonomiskt och fler ur arbetskraften – kommer att behövas om vi vill fortsätta ha en äldreomsorg för alla med god kvalitet i framtiden.

Avgörande för en välfungerande äldreomsorg är undersköterskan. Omvårdnaden av äldre är inget enkelt jobb. Undersköterskans centrala kompetens ligger i att via kommunikation och samspel skapa kvalitet i mötet med vårdtagare. I yrkesrollen ingår att ansvara för personlig omvårdnad, att stötta vård- och omsorgstagare psykiskt och socialt samt att utföra flera medicinska arbetsuppgifter. Det är ett absolut nödvändigt att anhöriga och äldre känner sig trygga med att de som ger omvårdnad har den kompetens som krävs för att klara sina arbetsuppgifter.

Idag är det upp till arbetsgivarna att avgöra vem som är undersköterska. Avsaknaden av gemensamma och nationellt fastställda krav på vad man ska kunna resulterar i att en person som i en kommun betraktas som vårdbiträde anställs som undersköterska i en annan kommun. Samtidigt beräknar Statistiska centralbyrån att det kommer att saknas 161 000 undersköterskor till år 2035. Avsaknaden av fastställda krav riskerar därmed också att leda till att kompetensen bland undersköterskor långsiktigt urholkas då arbetskraftsbristen leder till att arbetsgivarna sänker kraven. Det är direkt farligt och kan vara en fara för enskildes liv och säkerhet.

Istället måste arbetsgivarna konkurrera om arbetskraften genom förbättrade arbetsvillkor, högre löner och en hållbar arbetsmiljö. Vi måste göra det mer attraktivt så att fler väljer att bli undersköterskor. Man kan inte ha en utveckling där arbetsuppgifterna och ansvaret ökar – utan att yrkets status, utvecklingsmöjligheter och lön följer med.

En legitimation för undersköterskor skulle öka yrkets attraktivitet genom en tydligare koppling mellan utbildning, yrkestitel och arbetsuppgifter. I Danmark och Norge har legitimation för undersköterskor införts med goda resultat. Legitimationen sätter ett golv för vad en undersköterska ska kunna och vilka uppgifter som hör till yrket. Med en legitimation följer också en reglerad utbildning.

Men – till syvende och sist handlar det om patientsäkerheten, det är inget enkelt jobb att ta hand om sjuka och äldre. En legitimation skulle säkerställa att anställda med denna titel har de färdigheter som krävs för att omsorgen och vårdkedjan ska fungera.

Christina Tallberg, ordförande PRO

Tobias Baudin, ordförande Kommunal