Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

”Gamla regler stoppar utbildningen”

Tekniskt basår har växt ur sina gamla kläder och dess nya huvudsyfte är breddad rekrytering, vilket är viktigt. Problemet är att högskolan bara får erbjuda högskoleförberedande utbildningar när det är brist på behöriga sökande.

Publicerad: 23 september 2016, 10:07

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Tekniskt basår ger en andra chans till såväl gymnasiestudenter som nyanlända.


Ämnen i artikeln:

HögskolanAsylsökandeUtbildning

REPLIK Amelie von Zweibergk och Peter Larsson skriver i inlägget ”Brist på finansiering hotar tekniskt basår” om risken för att den populära utbildningen läggs ner samtidigt som näringslivet letar med ljus och lykta efter fler tekniker och ingenjörer.

Vi håller med om problembilden men för att kunna lösa finansieringen måste problemet med regelverket lösas först, något Larsson och von Zweibergk bara nämner kort.  Det är svårt att argumentera för mer pengar till en utbildning som inte längre fyller det syfte som finns i förordningen som styr högskolans basår.

Det tekniska basårets huvudsyfte när det skapades var att öka söktrycket till ingenjörsutbildningarna, vilket fortfarande speglas i förordningen. I dag har emellertid de stora lärosätena ofta fler än två sökande per plats till ingenjörsutbildningar.

Vi upplever att tekniskt basår istället fungerar som ett utmärkt verktyg för breddad rekrytering. Basåren är en andra chans, inte bara för gymnasiestudenter som vill utöka sin behörighet utan även för nyanlända som vill komplettera sina utbildningar.  Enligt UKÄ:s Årsrapport 2016 var dessutom 40 procent av studenterna på basårsutbildningarna föregående år kvinnor, vilket ska jämföras med 31 procent på ingenjörsutbildningarna. Basåret är därför ett viktigt verktyg i en sektor där lärosäten, studenter och politiker försöker hitta lösningar på den ojämställdhet som råder.  Basåret fungerar dessutom som rekrytering av studenter från studieovana miljöer.

Basåret har även visat sig vara en god predikator för studieframgång. De som slutför basåret har större chans att klara de efterföljande utbildningarna än andra studentgrupper. Att få läsa de behörighetsgivande kurserna i en högskolemiljö ger bättre förutsättningar än till exempel motsvarande utbildning vid Komvux. Att basåren till skillnad från Komvux dessutom är öppna för riksrekrytering gör att möjligheten att söka inte påverkas av vilken hemkommun studenten har.

Problemet är att nuvarande reglering inte möjliggör breddad rekrytering som ett syfte för basåret. Lärosäten får endast erbjuda högskoleförberedande utbildningar om ”det finns brist på behöriga sökande och det finns ett behov på arbetsmarknaden av utbildad arbetskraft”. Nuvarande förordning kräver dessutom att man ska bli antagen till efterföljande utbildning samtidigt som man blir antagen till basåren, en begränsning som i dess nuvarande formulering inte är nödvändig och bara skapar administrativa problem.

Vi upplever att politiker, lärosäten, näringsliv och studenter är positiva till basåret som verktyg för breddad rekrytering. Basåret ger fler grupper en bättre chans att bli ingenjörer. Basåret är för viktigt för att dess framtid ska vila på den osäkra grund som råder idag. Flera aktörer har talat i frågan, nu måste bara makthavarna lyssna och förändrar den föråldrade förordningen.

Linus Hammarlund, ordförande Teknologkåren vid Lunds tekniska högskola

Carl von Rosen Johansson, ordförande Chalmers Studentkår

Vide Richter, ordförande Tekniska högskolans studentkår

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News