Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Gamla gymnasiet var rena sorteringsskolan

Gymnasieskolan var knappast bättre före reformen. Avhoppen var stora och hela fyrtio procent av eleverna på yrkesprogrammen lämnade utan slutbetyg. Resultatet är hög ungdomsarbetslöshet, skriver riksdagsledamoten Roger Haddad (FP) i en replik.

Publicerad: 23 september 2014, 08:03

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

GymnasietGymnasieutbildningSkolorganisation

REPLIK. Miljöpartisterna Johan Svensk och Max Ljungberg gör det enkelt för sig när de ”ringer runt” till några Stockholmskommuner för att slå fast att den nya gymnasieskolans yrkesprogram misslyckats. Det visar på en total okunskap om hur gymnasieskolans kvalitet, resultat och genomströmning sett ut de senaste tio, femton åren.

Svensk gymnasieskola har stora bekymmer som främst beror på dåliga förkunskaper från grundskolan. När Folkpartiet ställer tuffare krav i skollagen röstar Miljöpartiet emot. När vi inför lärarlegitimation för att höja läraryrkets status lägger de ner sina röster. När vi inför tuffare krav för att komma in på samtliga gymnasieprogram – påstår de och Socialdemokraterna att vi sänker kraven. Det är precis tvärtom.

Gymnasieskolan har efter utredning reformerats och anpassats till arbetslivets behov, nu erbjuds elever både studieförberedande och yrkes-/lärlingsprogram. Förr tvingades alla elever att under tre år läsa in en allmän högskolebehörighet.

Tanken var god, men resulterade i stora avhopp redan första året på gymnasiet - denna elevgrupp nämner de båda miljöpartisterna överhuvudtaget inte. Men de finns på riktigt och det handlar om tusentals elever som samhället måste hantera.

Miljöpartiet påstår att regeringen under Björklund fört en politik som baseras på grundtanken att vissa elever inte lämpar sig för högre studier. Det är felaktigt. Till skillnad från de rödgröna anser vi att eleverna själva ska få bestämma inriktning, oavsett om det gäller studieförberedande eller yrkesprogram.

Men kan man inte återgå till de allt för teoretiserade lärlingsprogrammen - de var inte anpassade efter arbetslivets behov och medförde att elever lämnade gymnasiet utan slutbetyg eller hoppade av innan. Vi har ökat kopplingen till arbetslivet, vi har ökat de praktiska momenten.

Vi har också, vilket miljöpartisterna inte låtsas om, anpassat skollagen så att elever som vill läsa in en allmän behörighet kan göra det genom vissa aktiva val. Men skillnaden är fortfarande att vi inte ska tvinga elever. Man får inte i gymnasiedebatten glömma bort att gymnasiet i decennier haft bekymmer med individuella programmet, avhopp, dålig koppling till arbetslivet och misslyckade försök med yrkesprogrammen.

Man får heller inte glömma bort att av de som gick i den ”gamla strukturen” 2009 och slutade 2011 lämnade hela 25 procent utan slutbetyg på studieförberedande program, på yrkesprogrammen var det dramatiska 40 procent som lämnade utan slutbetyg. Detta före Folkpartiets reformering av gymnasieskolan.

För att inlägget från Miljöpartiet ska vara relevant borde dessutom kopplingen mellan högskolebehörighet och övergång till högre studier göras. Men det lämnar de utanför, fakta är att övergångsfrekvensen är som lägst på yrkesprogrammen och högst på det naturvetenskapliga programmet.

Orsaken är enkel; de som läser yrkesprogram vill främst börja arbeta direkt efter skolan. Jag förstår att de rödgröna och Miljöpartiet vill hitta något att anmärka på, men det var knappast bättre förr och de fortsätter likt Socialdemokraterna att blicka bort från verkligheten där tusentals elever slås ut då alla ska bli högskolebehöriga.

Den skolpolitiken har Sverige testat i decennier och resultatet är hög ungdomsarbetslöshet. Sverige behöver snarare stärka grundskolan och införa riktiga branschlärlingar i gymnasieskolan, inte gå tillbaka till den gamla politiken.

Roger Haddad, riksdagsledamot (FP), arbetsmarknads- och integrationspolitisk talesperson

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev