Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag10.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

Fritt skolval skapar förlorarskolor

Rosengårdsskolan används som ett exempel på att det fria skolvalet inte fungerar. Men det är just detta fall som tydligt visar att det fria skolvalet fungerar som avsett, replikerar Sten Svensson.

Publicerad: 1 mars 2012, 14:31

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Skolval

Vad händer när det fria skolvalet inte fungerar, frågar Peter Santesson från Timbro och använder Rosengårdsskolan i Malmö som exempel i en artikel i Dagens Samhälle den 22 februari.

Det är just i Rosengårdsskolan som det fria skolvalet fungerar. Det som händer är att de elever som har föräldrar som är välutbildade, som har kunskaper och möjligheter, väljer en annan skola. Det innebär att Rosengårdsskolan tappar sina bästa elever och de föräldrar som har utgjort ett stöd för skolan i dess arbete.

Dessutom väljer de föräldrar som vill att deras barn ska gå tillsammans med elever som talar svenska också en annan skola och så mister Rosengårdsskolan även denna elevgrupp. Den kommunala Rosengårdsskolan mister också de elever vars föräldrar vill ha en skola med den rätta religionen.

Kvar i Rosengårdsskolan finns då i stort sett enbart elever som har föräldrar som inte kan ge dem det stöd som de behöver för att klara sin skolgång. För lärare och skolledare betyder det att deras arbete blir mångdubbelt svårare. Utan en allsidig sammansättning av eleverna blir det i det närmaste omöjligt att nå skolans mål. Dessutom har skolan tappat en stor del av sina resurser på grund av färre elever. I det läget är det ytterligare några föräldrar som väljer en annan skola eftersom det är för många elever med problem kvar på skolan.

Det är just så systemet fungerar och som det ska fungera. Det ska uppstå förlorarskolor som Rosengårdsskolan och det ska uppstå vinnarskolor, företrädesvis fristående skolor i innerstaden. Den officiella svenska skolpolitiken syftar till att skapa skillnader mellan skolor.

Men Peter Santessons fråga kommer sig av att enligt konstruktörerna av det fria valet och marknadsstyrningen borde inte den skolan få några elever, och enligt marknadslogiken skulle den ha stängt för länge sedan. Men likväl finns den kvar och den har elever.

Det beror på att kvar finns de föräldrar som inte vet hur de ska göra, eller som inte har resurser nog för att byta skola. Det kan också vara så att föräldrarna vill att deras barn ska gå i Rosengårdsskolan. Det kan nämligen vara så att verksamheten fungerar tämligen väl, trots de resultat som Rosengårdsskolan har. Utan att veta något om just Rosengårdsskolan vet jag att verksamheten på förlorarskolorna ofta är mycket bra. Lärarna har lång erfarenhet och stora kunskaper och de uträttar storverk med tanke på de svårigheter de har i sitt arbete. Att de förlorar elever beror på systemet och inte skolans verksamhet.

Men vad skulle hända om alla eleverna valde andra skolor eller om kommunen lade ner Rosengårdsskolan? Skulle problemen då vara lösta och alla då gå i bra skolor?

Nej, då skulle genast nya skolor tappa elever och bli förlorarskolor. När dagens Rosengårdselever kommer till andra skolor flyttar de elever som har de mest välutbildade föräldrarna till andra skolor. Andra föräldrar tycker att det har blivit för många elever som inte talar svenska och så flyttar även de. På några år skulle nya totalsegregerade skolor växa fram och vi är tillbaka på ruta ett. Systemet skapar hela tiden nya förlorarskolor.

Sten Svensson, skolexpert knuten till fackliga tankesmedjan Katalys, fd chefredaktör Lärarnas tidning och utredare av skolans likvärdighet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Skolval

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev