Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag13.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

Friskolorna har inte fått extra pengar

Friskolorna kämpar i motvind i många kommuner, men har nu tack vare nya ersättningsregler tagit ett steg närmare de villkor som den kommunala skolan har.

Publicerad: 25 augusti 2011, 07:12

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

FriskolorErsättningsregler

232 miljoner kronor extra till friskolorna” lyder rubriken i Dagens Samhälle den 18 augusti. Men det handlar inte om några nya regler eller extra tillskott, utan endast att reglerna har förtydligats och fristående skolor och förskolor nu får ersättning som de tidigare gått miste om. Friskolorna kämpar i motvind i många kommuner, men har nu tagit ett steg närmare lika villkor.

Beloppet – 232 miljoner – kan kanske låta väldigt högt. Men i jämförelse med de totala nationella kostnaderna för förskola, grundskola och gymnasieskola på 170 miljarder per år (siffran gäller 2009, det senaste året som redovisas i Skolverkets statistik) är det inte några stora pengar det handlar om, även om de säkert kan vara viktiga för den enskilda skolan.

Vad är det då som ligger bakom dessa miljoner som nu ska betalas ut? Kommunerna har hittills, delvis på grund av otydligt regelverk, haft olika sätt att beräkna hur mycket pengar friskolorna har rätt till. I vissa kommuner ges till exempel ersättning för faktiska lokalkostnader, medan andra betalar det belopp som motsvarar vad kommunen lägger på sina skollokaler. Kommunen har själv kunnat välja vilken beräkning som ska göras och nästan alltid har det av någon oförklarlig anledning blivit det lägre av två möjliga belopp som betalats ut. Även om det är bra att kommunerna är försiktiga med skattepengar, kan det kännas frustrerande för en fristående skola som inte får samma förutsättningar som den kommunala skolverksamheten.

Ett annat besvärligt område är momskompensationen, som utgör nära hälften av de 232 miljonerna. Branschen i sin helhet är momsbefriad. Det innebär att friskolorna inte kan göra avdrag för moms, utan i stället får kompensation för momsen enligt en schablonberäkning. Kommunerna däremot har en generell avdragsrätt och får alltså sina momskostnader ersatta fullt ut. Friskolornas egen uppfattning har hela tiden varit att man ska få ersättning på samma villkor som kommunerna. En schablon blir aldrig rätt i det enskilda fallet och enligt en undersökning Friskolornas riksförbund har gjort bland sina medlemmar är schablonen på sex procent i underkant.

Den bästa lösningen vore därför att branschen blir momspliktig, men det är ett långsiktigt arbete som bland annat skulle kräva lagändringar på EU-nivå. På vägen dit gäller det att hitta så bra beräkningsmetoder som möjligt.

Det förtydligade regelverket innebär trots allt ett steg i rätt riktning. Nu hoppas vi att arbetet går vidare, så att vi en dag kan konstatera att alla skolor faktiskt verkar under lika villkor, och att eleverna får rätt till samma resurser, oavsett vilken skola de väljer.

Carl-Gustaf Stawström, Kanslichef Friskolornas Riksförbund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

FriskolorErsättningsregler

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev