Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Forskningsmedel går till redan gynnade

Sverige har halkat efter som forskningsnation eftersom Matteuseffekten styr anslagsfördelningen: en forskare som redan fått anslag beviljade har lättare att få nya medel. Det är dags att utvärdera forskare efter marginalnyttan av deras forskningsmedel.

Publicerad: 15 mars 2016, 10:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ett långt CV blir längre när man har råd med allt fler doktorander, postdocs och forskare i gruppen. Och framgång belönas med mer medel: åt den som har blir givet.


Ämnen i artikeln:

ForskningHögskolanForskningspolitikHögskolan

Var och en som har, han ska få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har. (Matt 25:29)

Den amerikanska sociologen Robert Merton var intresserad av vetenskapssamfundets sociologi och fann att de som lyckats nå framgång blev allt mer hyllade och belönade.

Han kallade det för Matteuseffekten i enlighet med bibelversen ovan. I många sammanhang uppstår spontant en rangordning av status, men Matteuseffekten har institutionaliserats för svensk högskoleforskning.

Statlig forskningsfinansiering fördelas direkt till lärosäten som fakultetsmedel samt till forskningsråd och myndigheter såsom Vinnova, MSB och Energimyndigheten.

Sverige har låg andel fakultetsmedel jämfört med liknande europeiska länder, eller omvänt: en stor andel extern, konkurrensutsatt finansiering.

Mer forskningsmedel ger större verksamhet med ökad vetenskaplig produktion, ett vanligt mått på framgång.

Ett långt CV blir längre när man har råd med allt fler doktorander, postdocs och forskare i gruppen. Och framgång belönas med mer medel: åt den som har blir givet.

Vidare kräver flera forskningsfinansiärer medfinansiering, alltså att forskaren ska skjuta egenfinansierad tid till projektet.

Det låser fakultetsmedel som i princip borde användas till fri forskning, sådan som externa anslagsgivare inte skulle stödja.

Alternativt har man annan fri finansiering, till exempel från forskningsråd. Det innebär att den som har rådsmedel kan flerfaldiga dem genom andra anslag, exempelvis riktade satsningar och tillämpningsprojekt.

Den som inte har fria medel utesluts från finansiering från flertalet myndigheter och stiftelser. Medfinansiering används även som fördelningsnyckel inom högskolan som premium för utexaminerade (externfinansierade) doktorer, som direkt medfinansiering av projektanslag, till exempel från EU och KAW och som belöning för inskaffade externa forskningsmedel.

Vad är följderna när Matteuseffekten styr? Marginalnyttan avtar när man ger till dem som redan har.

I slutändan finns en kompetent fakultet där några kan producera rikligt med marginell nytta samtidigt som andra saknar resurser att producera något av betydelse.

När mycket får mer kan en närmast feodal organisation uppstå där en välfinansierad person råder över andra.

Merton noterade att den som får en bra start på karriären vinner. Skillnaden kan uppstå mellan den som kom iväg som postdoc utomlands och den som blev kvar hemma; föräldraledighet blir en risk liksom forskning på en svår uppgift som misslyckas eller som tar tid att ge resultat.

Små val och slumpmässiga variationer kan inverka stort när Matteuseffekten styr.

Genom den låga basfinansieringen och intern medfinansiering har universitet och högskolor avhänt sig möjligheten att styra verksamheten.

Den utvecklas snarare efter externa beslut såsom politiskt betingade strategiska satsningar och ogenomskinliga beslut i forskningsrådens beredningsgrupper.

Fakultetstjänster inrättas efter tillgång på externa forskningsmedel snarare än undervisningens, vetenskapens och samhällets behov. Jakten på anslag tar uppmärksamhet från undervisningen.

Forskningsverksamhet bör inte styras av Matteuseffekten och är en anledning till att Sverige underpresterar som forskningsnation. Här är några förslag som syftar till att minska effektens verkan:

• Stoppa statliga forskningsfinansiärer att kräva medfinansiering av högskoleforskare.

• Utvärdera forskare efter marginalnyttan av deras forskningsmedel.

• Öka basfinansieringen och tillåt inte fakultetstjänster som finansieras av tillfälliga anslag.

Gunnar Karlsson, professor KTH samt rådgivare i tankesmedjan Digital utmaning för rådslaget om utbildning och omställning

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev