Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Förlustbolag tar över efter JB

Publicerad: 14 augusti 2013, 08:15

JB-flaggan är halad för gott. Nu är det nya aktörer som tar över verksamheterna.

Flera av de nya huvudmännen som tar över efter JB är nystartade företag utan ekonomisk historia. En gör redan förlust. Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler begär 5 miljoner för att bättre kunna granska friskolornas ekonomi.


När en av Sveriges största skolkoncerner gick i konkurs i början av sommaren drabbades 11 000 elever (varav 2 700 avgångselever) och 1 600 anställda.

– Om man tittar på hur många som berörs tror jag att det här är den största konkursen i Sverige efter Saab i nutid, säger konkursförvaltaren Mats Emthén på advokatbyrån Carler.

24 av 36 grund- och gymnasieskolor tas över av sex nya ägare, som alla har godkänts av Skolinspektionen.

– Det har varit speciellt att försöka rädda så många platser åt så många ungdomar. Normalt sett kanske det tar ett år när någon ska ta över en skola. Så det här har varit en komplicerad och tuff process, säger Mats Emthén.

När bouppteckningen nyligen offentliggjordes framkom att JB-koncernens skulder översteg en miljard.

– Även i min värld var det oväntat att det skulle bli så stora belopp. Men det är en tuff bransch. Antalet elever som går i gymnasiet minskar kraftigt och dessutom väljer många i dag bort praktiska utbildningar, vilket JB till stor del var inriktat på, säger Mats Emthén.

Att JB Education hade ekonomiska problem var inte något Skolinspektionen kunde förvarna om i sin tillsyn.

– Vi har inte mandat att i en tillsyn kritisera en huvudman för dålig ekonomi. Men det får utslag genom innehållsmässiga brister, exempelvis genom att inte ha råd med bibliotek eller skolläkare, säger Andreas Spång, enhetschef för tillståndsprövningen på Skolinspektionen.

– Men som skollagstiftningen ser ut nu kan man inte ge kritik för att en befintlig skola har dålig ekonomi.

Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler efterfrågar samtidigt ökade resurser för att bättre kunna granska friskolornas ekonomi vid tillsyn.

I budgetunderlaget för åren 2014-2016 har myndigheten begärt 5 miljoner kronor för att förstärka den ekonomiska kompetensen.

– Är det mer komplicerade ägarformer har inte vi de resurser som krävs för att granska ekonomin, säger Ann-Marie Begler.

– Vi skulle behöva gräva djupare för att få risksignaler över hur det ser ut.

Trots att Skolinspektionen inte har befogenheter att ge förelägganden för dålig ekonomi kan det ge en fingervisning vartåt det barkar.

– Det kan ge oss en prognos för hur skolan kan komma att fungera i framtiden. Om vi vet det kan vi göra en mer ingående granskning eller återkomma för att se hur verksamheten har utvecklats. Så småningom får en svag ekonomi konsekvenser för verksamheten, säger Ann-Marie Begler.

Nu är den stora frågan hur de nya ägarna ska klara att driva skolor när JB misslyckades.

Enligt reglerna ska de bolag som får tillstånd att driva skola ha rätt ekonomiska förutsättningar, underförstått en stabil ekonomi. Därför granskar Skolinspektionen företagens likviditets- och resultatbudget från de tre senaste åren vid en tillståndsbedömning.

Men Skolinspektionen ställer inte ut några garantier. Och flera företag fick vänta på sina tillstånd. Till exempel Karl-Oskar Utbildning som redan går med förlust.

Två andra nya huvudmän, Fria Läroverken och Stenstansgymnasiet, är helt nya företag och saknar dokumenterad ekonomisk historia.

I praktiken är det Karl-Oskar Utbildnings nystartade dotterbolag Gymnasieskolor i Syd som tar över fyra gymnasier. De två andra nybildade bolagen driver tre respektive fyra gymnasieskolor vidare.

– Eftersom vi har godkänt alla som ansökt så kan man inte säga att någon huvudman var svagare än någon annan. I sådana fall skulle vi inte ha godkänt ansökan, säger Andreas Spång.

– Och det finns inget i skollagstiftningen som säger att man inte får meddela tillstånd till nystartade aktiebolag.

Karl-Oskar Utbildning har visat röda siffror de tre senaste åren. År 2012 uppgick förlusten till drygt 3 miljoner. Samtidigt är ägarnas egna kapital­insatser låga 9 procent.

Att företaget får grönt ljus från Skolinspektionen beror på att det kunde visa att det finns pengar i form av aktie­ägarlån. Det räcker för att klassificeras som ett företag med rätt ekonomiska förutsättningar. Plus en bedömning av antalet elever, som ska vara styrkt.

– Det är moderbolagets ägare som tar ansvaret. Vi har gjort nyemissioner och vi har garantier från ägarna att gå in med mer, säger Bengt Eriksson, vd på Karl-Oskar Utbildning.

Alla nya huvudmän har fått visa hur många av skolornas nuvarande elever som är intresserade att gå kvar. Om antalet elever bedöms som tillräckligt kan det räcka för att verksamheten ska klassificeras som långsiktig.

– En stor anledning till JB:s konkurs var att man inte fick tillräckligt många elever. Till syvende och sist handlar det om att få in elever, annars kommer företagen att blöda, säger Andreas Spång.

– Men när man tittar på något som ska hända i framtiden är det en prognos. Då finns inga garantier. De elever som var intresserade innan beslutet kan likaväl byta till hösten. Men det är inget som vi kan granska. En intresseanmälan är inte bindande.

Totalt fortsätter 7 600 av JB:s elever sina studier i höst hos nya huvudmän. Flertalet tidigare JB-anställda återanställs av de nya ägarna.

Skolinspektionen menar att alla nya huvudmän har alla förutsättningar att driva skolorna vidare.

– Vi har godkänt alla, säger Andreas Spång.

Kina Lundqvist, research/reporter

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News