Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Fördomar styr medias skildringar av skolan

Den mediala granskningen av skolan är ofta både fördomsfull och ideologiskt färgad. Det är den nyligen visade UR-serien ”Världens bästa skitskola” ett tydligt exempel på.

Publicerad: 2 januari 2012, 11:49

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

GymnasieutbildningFriskolor

Den som svär vinner oftast omgivningens uppmärksamhet. Det gäller inte minst den aktuella UR-serien Världens bästa skitskola. Man behöver inte ens ha följt serien för att ha hört talas om de lärarlösa dataspelspelande elevernas vardag. Det undgår ingen att en sådan skola har problem. Det är mycket olyckligt, både för eleverna som går miste om sin rätt till utbildning samtidigt som de förlorar några av sina bästa år, liksom för alla de andra skolor som är seriösa i sitt uppdrag.

Samtidigt är den mediala granskningen av skolor ofta fulla av just övertoner och svordomar. Och inte helt sällan starkt ideologiskt färgade. Påfallande ofta har man, som i UR-serien, redan bestämt sig för att det är fel med just friskolor och använder sedan det dåliga exemplet som symbol för friskolor i allmänhet.

Som VD för Lichron Teknikgymnasium i Gnosjö, Skövde och Trollhättan är jag kritisk till dels det journalistiskt ohederliga i detta, dels det faktum att man undviker att ta den verkliga debatten om vad som skiljer en dålig skola från en bra. Den handlar nämligen, som den alltid har gjort, ytterst om kvalité.

Som jag ser det kan man mäta kvalité i gymnasieskolan på två sätt; kunskap och arbetsmarknadsrelevans. Elevernas kunskaper och färdigheter ska vara användbara och attraktiva i samhället den dag de tar examen. Allt annat är att slösa med såväl elevers, lärares som skattebetalarnas tid och pengar.

När Lichron Teknikgymnasium öppnade i början av 2000-talet saknades en tydlig och modern länk mellan skola och industri i Skövde och Trollhättan. I våra industritekniska utbildningar får eleverna använda sig av den allra senaste tekniken i form av utställningsmaskiner innan de säljs vidare till teknikföretagen. Det innebär att de blir experter på arbetsverktygen de kommer använda när de går ut skolan.

Det här sättet att bedriva gymnasieutbildning på har visat sig vara framgångsrikt. I Skövde har 93 procent av våra elever fått jobb efter examen. Eller fått är fel ord. Många av dem kan välja mellan olika arbetsgivare eftersom deras kunskap är så efterfrågad.

Den mediala bilden av friskoleföretagare som vinstmaximerar på elevers bekostnad är därför långt ifrån rättvisande. Naturligtvis finns det fall där företagare misskött sin verksamhet och missförstått sitt uppdrag. Dessa ”skitskolor” (både fristående och kommunala) ska man förstås förbjuda. Samtidigt saknas det skildringar om oss som arbetar hårt för att förse elever med en relevant och branschnära utbildning som leder till arbete.

Som alla andra, tittar också politiker på granskningar som Världens bästa skitskola. Socialdemokraterna ifrågasätter nu vinstmöjligheter för privata välfärdsföretag, däribland friskolor. Samtidigt så har en friskoleutredning påbörjats under hösten. Det är ett gediget arbete som ligger framför utredarna. Det är därför också oerhört viktigt att samhällsdebatten inte fokuserar på enskilda skräckexempel.

Det är också av vikt att osanna fakta inte cementeras. Tvärtemot vad som ibland hävdas så konstaterar Skolverket att friskolor inte alls driver på betygsinflationen. Man ser heller inte några skillnader i betygssättningen mellan fristående och kommunala skolor.

Som friskoleföreträdare kräver jag ingen tv-serie om Världens bästa friskola men jag önskar en nyanserad skildring av skolan som inte på förhand är modererad av ideologiska antaganden. Istället för att misstänkliggöra friskoleformen som sådan bör man lägga mer emfas på vad eleverna faktiskt lär sig och vilka utbildningar som leder till arbete.

Leila Khammari, VD Lichron Teknikgymnasium i Gnosjö, Skövde och Trollhättan

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

GymnasieutbildningFriskolor

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News