Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Fördomar och tyckanden förstör skoldebatten

Skoldebatten och styrningen av skolan bör grundas i välunderbyggd kunskap och tydliga pedagogiska visioner om utbildningens syften och mål, replikerar Erik Andersson i debatten om hur media skildrar skolan.

Publicerad: 9 januari 2012, 06:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Friskolor

Detta är ett svar på artikeln Fördomar styr medias skildringar av skolan i Dagens Samhälle den 2 januari. Artikeln innehåller ett antal frågeställningar värda att beakta i styrningen av den svenska skolan: Vad bör skolans huvudsakliga uppgift i dagens samhällssituation vara? Vad är utbildningskvalitet? Ska privata aktörer kunna profitera på skattefinansierad utbildning? Vad är medias ansvar i skoldebatten?

Skolans uppgift är att bilda hela människan, inte att reducera den unga människan till framtida arbetstagare med specifika kunskaper och färdigheter. Att reducera unga människor till arbetskraft med kunskaper och färdigheter enbart användbara den dag de går ut skolan är att göra dem en björntjänst. Ett utbildningsmässigt fokus på att producera specifik arbetskraft är inte hållbart av den enkla anledning att vi inte vet vilka kunskaper och färdigheter som behövs i framtiden. En snävt nyttoorienterad utbildning bör undvikas till förmån för en utbildning där grundläggande pedagogiska frågor och ställningstaganden utgör navet.

Kvalitetsbegreppet behöver förankras i en grundläggande idé om vad utbildningen ska syfta till. Andreas Berg visar i sin avhandling Vad gör kvalitet med utbildning? (2010) att dagens kvalitetsbegrepp marginaliserar utbildningsintressen som har med demokrati, solidaritet, värden, bildning och jämlikhet att göra. Istället får vi en utbildning präglad av resultatstyrning, instrumentalisering, konkurrens, effektivitet och kunskap som paketerade produkter. Det demokratiska välfärdssamhällets och utbildningens fortsatta inriktning kan inte begränsas till en marknadsekonomisk tro i linje med Leila Khammaris preferenser som hon framför i artikeln. Arbetsmarknadsrelevans är enbart en aspekt av flera. En mer nyanserad och icke på förhand marknadsideologiskt modererad och nyttoinriktad syn på utbildning och utbildningskvalitet är därför önskvärt.

Vad gäller möjligheten för privata aktörer att göra vinst på skattefinansierad utbildning så är Sverige det enda landet, vad jag vet, i världen där detta är möjligt. Varför ska det överhuvudtaget vara möjligt för privata aktörer att tjäna pengar på en solidariskt skattefinansierade välfärdsinstitution? Mot bakgrund av det faktum att friskolereformen har lett till ökad segregation i det svenska samhället finner jag detta än mer märkligt. Överhuvudtaget finns det få hållbara argumentera för friskolor i befintligt system.

Skoldebatten har i hög grad låtit sig styras av den utbildningspolitiska agendan så som den tagit form genom utbildningsministerns retorik. Vad som saknas, och som saknades till viss del i tv-serien Världens bästa skitskola, är de initierade och välgrundade rösterna. Skol- och pedagogikforskares röster behöver lyftas fram mer för att få en seriös, kritisk och välunderbyggd debatt.

Problemet och möjligheten med skoldebatten, så som den förs i media, är just att den är ideologisk, fördomsfull, spekulativ och i hög grad byggd på tyckanden och åsikter. Detta befästs ytterligare av Khammaris artikel. Vilka intressen är det egentligen Khammari, som VD för en gymnasiefriskola, vill värna genom att ge sig in i debatten? Oavsett så instämmer jag i att fördomar och tyckanden i hög utsträckning har kommit att dominera skoldebatten (och skolpolitiken) i Sverige. Alternativet är en välunderbyggd och kritisk debatt som grundas i en pedagogisk idé om utbildningens syften och mål.

Erik Andersson, Doktorand i pedagogik, Högskolan i Skövde

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Friskolor

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev