Folkhögskolesatsning löser ungdomars utanförskap

Arbetslösa ungdomar utan gymnasieutbildning är en utsatt grupp i samhället. Även om många i denna grupp finner en väg in i samhället genom det ordinarie utbildnings-systemet, till exempel via Komvux, så riskerar många att hamna i ett långvarigt utanförskap. Man kan tvista om hur stor denna grupp är, men det bedöms finnas kring 120 000 ungdomar i åldern 16-24 år som varken arbetar eller studerar. Kommunerna har ett uppföljningsansvar för denna grupp. Regeringen har nyligen skärpt detta ansvar då allt för många kommuner inte fokuserar tillräcklig på denna viktiga uppgift.

Många av ungdomarna i denna grupp har dåliga erfarenheter av det ordinarie utbildningssystemet. Därför är många omotiverade att börja studera. Regeringen införde därför Studiemotiverande Folkhögskolestudier (SMF) som ger dessa ungdomar möjlighet att studera på Folkhögskola under 12 veckor för att de ska bli motiverade att studera vidare. Folkhögskolans annorlunda pedagogik och metodik har visat sig vara framgångsrik och populär för denna målgrupp. Alma Folkhögskola har varit en stor arrangör av SMF och har varit mycket framgångsrika då över 90 procent av de ungdomar som genomgått SMF hos oss har börjat studera eller arbeta. Regeringens förlängning och utvidgning av SMF är därför mycket välkommet.

Tillkomsten av SMF har lett till att många ungdomar har börjat på Folkhögskolans Allmänna kurs som ger behörighet att läsa vidare på Högskola och Yrkeshögskola. Folkhögskolornas erfarenhet och kompetens att hantera människor med behov av särskilt stöd är väldokumenterad. Folkhögskolorna har därför visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att hantera det samhällsproblem som utgörs av gruppen av ungdomar som varken arbetar eller studerar.

Ett problem har dock varit att folkhögskolorna inte har resurser att ta emot alla som vill läsa på Allmän kurs. På Alma Folkhögskola tvingas vi varje termin tacka nej till många arbetslösa ungdomar som vill läsa på vår Allmänna kurs trotts att vi byggt ut Allmän kurs maximalt. Regeringens satsning på 1 000 nya folkhögskoleplatser under 2013 och 2014 är därför mycket välkommet. Satsningen på fler folkhögskoleplatser motsvarar dock inte det stora behovet och är dessutom tillfällig.

Ett annat problem är att det saknas folkhögskolor på många platser i landet. Många gånger finns dessa vita fläckar på folkhögskolekartan där de kanske som bäst skulle behövas, till exempel i storstädernas miljonprogramområden eller kommuner i landsbygden med hög ungdomsarbetslöshet. Folkhögskolorna har inte lyckats finna en modell som gör att resurserna fördelas efter behov, utan istället av historia och tradition. Detta är något vi som folkhögskolerörelse får ta på oss och åtgärda. Men att börja flytta folkhögskolor utifrån en två-årig tillfällig satsning är inte heller en gångbar väg. På Alma Folkhögskola ser vi dock det stora behovet av folkhögskolor i förorterna och har därför startat en filialskola i Haninge, delvis med de resurser som frigörs i och med regeringens satsning.

Som enskild folkhögskola kan vi dock bara ha marginell effekt på situationen för de 120 000 ungdomar som står utan arbete eller studier. Vi ser dock regeringens vilja och folkhögskolornas förmåga att bidra till att lösa problemen. Alma Folkhögskola föreslår därför en trepartslösning mellan stat, kommun och folkhögskolor som skulle öppna vägen bort från utanförskap för tiotusentals ungdomar över hela Sverige.

Förslaget går ut på att:

Kommunerna låter alla ungdomar som inte läser på gymnasiet, och som man har uppföljningsansvar för, få välja Allmän kurs på Folkhögskola som alternativ till ungdomsgymnasiet, Komvux och andra åtgärder. Kommunerna skulle finansiera dessa studieplatser på folkhögskolorna. Då kommunerna redan har kostnader för dessa grupper i dag skulle det i princip inte kosta dem något samtidigt som de på lång sikt skulle göra en stor ekonomisk vinst.

Staten tillför resurser för 2 500 nya permanenta folkhögskoleplatser som öronmärks för att starta 30 nya folkhögskolor på platser som i dag saknar, men som har starkt behov av, folkhögskolor. Dessa nya folkhögskolor skulle kunna startas genom att befintliga folkhögskolor startar filialer men också genom att de aktörer som i dag står i kö för att starta nya folkhögskolor ges klartecken.

Folkhögskolorna bidrar till satsningen genom att öka minimigränsen för hur stor andel Allmän kurs ska utgöra på en folkhögskola från 15 procent till 40 procent både för befintliga och de nya folkhögskolor som statens satsning skulle resultera i. De folkhögskolor som inte kan leva upp till detta krav får skicka överskottsplatser till befintliga och nya folkhögskolor som har en kö av ungdomar som vill läsa allmän kurs hos dem.

Tillsammans skulle dessa åtgärder medföra att tiotusentals ungdomar under de kommande åren skulle kunna gå från utanförskap till organiserade studier som leder till innanförskap. Att dessa ungdomar samtidigt får en rejäl utbildning i demokrati, höjt självförtroende och många kulturupplevelser är något man får på köpet.

Lars Peterstrand, skolchef Alma Folkhögskola

Jakob Thunell, rektor Alma Folkhögskola