Folkbiblioteken är en garant för demokratin

Folkbiblioteken är ett av fundamenten för en stabil och välfungerande demokrati. När kulturpolitiker från hela Norden nu samlas i Malmö, med de nordiska kulturministrarna i spetsen, vill vi att folkbibliotekens unika roll får den tunga vikt i diskussionerna som de förtjänar.

Från de nordiska biblioteksföreningarna vill vi därför lyfta tre områden där bibliotekens förändrings- och utvecklingskraft kan bidra till öppna, innovativa och hållbara samhällen:

￭ Lyft bibliotekens roll som demokratisk arena med fri tillgång till information, käll- och sökkritik och handledning av utbildade bibliotekarier.
￭ Bibliotek är en resurs när det gäller digital kunnighet och utveckling. Digital förmåga handlar om att göra människor kompetenta i en digital värld – inte minst inom källkritik och att hantera massiv kommersiell användning av våra personuppgifter. En väl avvägd upphovsrätt är viktig för delaktighet och konstnärligt skapande.
￭ Biblioteksrummet är ett öppet rum där alla kan mötas och delta. Läsning är en livsviktig förmåga för språkutveckling, deltagande och integration.

Arbetslivet förändras snabbt och digitaliseringen förändrar förutsättningarna för och kraven på arbetsmarknaden. Ett föränderligt arbetsliv betyder att människor kommer att behöva vidareutbilda sig under hela sitt arbetsliv. Folkbiblioteken har redan idag en viktig roll för det livslånga lärandet, men den skulle kunna fördjupas och utvecklas.

Det finns ett folkbibliotek i nästan varje kommun i de nordiska länderna och deras roll som lokal mötesplats kan inte överskattas. Till biblioteket är alla välkomna och det ställs inga krav på besökarna. Eftersom segregeringen ökar i samtliga nordiska länder blir denna arena allt viktigare. Folkbiblioteken främjar inkludering, delaktighet och bidrar till hållbara samhällen. För att göra detta på ett framgångsrikt sätt behövs bibliotek och biblioteksrum som möjliggör många typer av aktiviteter och stimulerar lokalt engagemang.

Världen kommer hela tiden närmare oss, det har vi inte minst sett under de senaste årens flyktingkris. Folkbiblioteken är för många asylsökande en viktig plats för att lära sig ett nytt språk, träffa människor och söka samhällsinformation. Biblioteken öppnar upp dörrar in i det nya samhället.

De nordiska folkbiblioteken har goda förutsättningar att bidra på dessa områden – inte minst på grund av deras höga förtroende och lokala förankring. Men biblioteken måste också få rätt förutsättningar. Det kan vara allt från en välavvägd och rättvis upphovsrätt till möjligheten att anställa personal med adekvat utbildning. Det kräver också beslutsfattare som ser folkbibliotekens möjligheter och ger dem rätt uppdrag.

De nordiska länderna är starka demokratier, som bygger på öppenhet för medborgare att forma sina egna åsikter och fritt söka fakta. För att de nordiska länderna ska kunna utveckla de rättigheter som vi allt för ofta tar som självklara, behövs en plats som erbjuder fri tillgång till information, möjlighet att aktivt delta i den demokratiska processen och en expertis som stöd att hitta rätt. Med stärkta folkbibliotek i våra nordiska länder kan vi fortsatt utveckla dem som demokratisk arena.

Calle Nathanson, ordförande Svensk biblioteksförening

Steen B Andersen, ordförande Dansk biblioteksförening

Marianne Schjeide, ordförande Norsk biblioteksförening

Silvia Modig, ordförande Finsk biblioteksförening

Karolina Zilliacus, ordförande den Svenska biblioteksföreningen i Finland

Kristjana Mjöll Jónsdóttir Hjörvar, ordförande Isländsk biblioteksförening