Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Fem punkter för en bättre skolmiljö

Skolan som organisation måste i handling börja visa att man bryr sig om eleverna. Sverige behöver lärare som har tid att se varje elev, skolledare som har tid att leda skolan, elever som får ett schysst schema och en högkvalitativ undervisning. Det är några åtgärder som förbättrar arbetsmiljön i skolan, skriver Sveriges Elevkårer och Lärarförbundet.

Publicerad: 21 december 2012, 11:58

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Arbetsmiljö

Hundratusentals personer tillbringar vardagen i skolan, Sveriges största arbetsplats. Lärare och elever trivs förhållandevis bra i skolan enligt flera undersökningar, bland annat från Skolverket. Det är i anslutning till skolan som elever har den centrala punkten för sitt sociala liv och sitt engagemang. Det är i anslutning till skolan som man träffar sina vänner och umgås. Även lärare uppger att den sociala tillvaron på jobbet är en av faktorerna som gör att man trivs. Men undersökningar visar att stressen och oron också finns där och elever och lärare mår dåligt av arbetsmiljön. De senaste tio åren har lärarnas arbetsbörda ökat, med fler och divergerande arbetsuppgifter. Det gör att många lärare känner sig otillräckliga och överansträngda. Samtidigt är det allt fler elever som mår dåligt på grund av hög stress, som delvis uppstår när lärare inte har tid för den enskilda eleven.

Enligt Arbetsmiljöverkets nyligen presenterade undersökning om arbetsorsakade besvär, har mer än var fjärde lärare under det senaste året drabbats av fysiska eller psykiska arbetsrelaterade besvär. För merparten av lärarna handlar det om stressrelaterade problem.

En TCO-undersökning visar att Lärarförbundets medlemmar är de som har sämst sömn, svårast att koppla av och är mest fysiskt uttröttade – men att de ändå inte avviker mer än marginellt vad gäller lusten att gå till jobbet. Ytterligare studier, från Svenskt kvalitetsindex, visar att problemen med arbetsbelastning nära nog fördubblats för lärare i gymnasieskolan sedan 2010 – alltså under två år. Under samma tid har det upplevda stödet vid arbetsbelastningstoppar, möjligheten att hantera stress och möjligheten att hinna med arbetsuppgifterna inom arbetstiden samt balansen mellan privatliv och arbete dalat i motsvarande mängd. Elevernas arbetssituation är en direkt spegel av detta, till exempel är arbetsbelastningen väldigt ojämn: vissa veckor har man inga examinerande uppgifter, andra veckor har man flera stycken. Ofta hopar sig examinationsperioderna för att lärarna inte har tid till gemensam, ämnesöverbryggande planering.

Det kan tyckas vara en svart bild av vardagen i skolan. Det är förstås inte den enda bilden av skolans verklighet för lärare och elever, men den är likväl sann för alldeles för många. I skolan sker hela tiden utveckling. Varje dag fördjupas och utvecklas kunskaper hos elever, utmaningar blir möjligheter och lärare och elever möts i fantastiska samtal. Så är det för de yngsta eleverna i förskolan liksom för elever i senare tonåren i gymnasieskolan. Men även om vardagen för många lärare och elever innebär mycket arbetsglädje, måste förutsättningarna, som en god och sund arbetsmiljö, vara bra för alla. Och när den inte är det, måste det lyftas i ljuset.

En hållbar arbetsmiljö är viktig för lärares och elevers hälsa. Men den är också en förutsättning för hög kvalitet och goda resultat. Brister i arbetsmiljön får direkta konsekvenser för undervisningens kvalitet i form av lärare som inte hinner planera lektionerna tillräckligt väl på egen hand eller tillsammans med andra lärare. Elever som möts av provhysteri vissa dagar och veckor. Lärare som inte hinner möta varje elev med det stöd som hon eller han behöver för att nå målen. I sådana lägen blir det svårt för eleverna att tillgodogöra sig kunskaperna och samtidigt behålla en låg stressnivå. Bris får många samtal om vardagen i skolan, och stress är ett vanligt förekommande samtalsämne. Självklart påverkas elevernas och skolans resultat av bristerna i arbetsmiljön. Vilket företag som helst vet att produktiviteten minskar med ökad stress och dålig arbetsmiljö, samma gäller för skolan.

Så här långt har både skolans huvudmän och staten missat att ta sitt ansvar för skolans arbetsmiljö. När det görs förändringar i skolan måste det göras en bedömning av risken för stress eller andra arbetsmiljöproblem. Det handlar om lärares och elevers hälsa och om deras möjlighet att göra ett gott arbete under de nya omständigheterna. Nu reformeras skolan i högt tempo, utan hänsyn till risk för stress eller negativ påverkan på det dagliga arbetet. Förändringarna förväntas bara genomföras parallellt som vardagsarbetet flyter på som vanligt.

Skolan som organisation måste i handling börja visa att man bryr sig om eleverna. Sverige behöver lärare som har tid att se varje elev, skolledare som har tid att leda skolan, elever som får ett schysst schema och en högkvalitativ undervisning. Detta är inte bara den enskilda lärarens, elevens eller skolledarens problem – det är Sveriges problem. Ett problem som framförallt drabbar dagens elever.

Lärarförbundet och Sveriges Elevkårer – våra två största organisationer för lärare och elever – ser stora behov av åtgärder. Ett första steg vore att:

1. Rensa bland lärares arbetsuppgifter. Både regeringen och SKL ska utreda hur lärares administrativa börda ska kunna minskas. Dessa måste skyndsamt föreslå åtgärder så att lärare får mer tid till mötet med eleverna.
2. Eleverna ges utbildning och utrymme för att delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet, i enlighet med Arbetsmiljölagen.
3. Varje arbetsgivare inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet gör en bedömning av risken för att arbetssituationen påverkar den enskilde lärarens och elevens hälsa negativt, särskilt avseende stress, och vidtar åtgärder både på organisations- och individnivå för att lösa problemen.
4. Varje förändring i uppgifter och organisation åtföljs av resurser för att genomföra förändringen.
5. Varje skolledare undersöker om arbetsorganisation, arbetsmängd och fysisk miljö ger skolan möjlighet att arbeta för ett gott resultat för var och en.

Lärare och elever vill bidra med sitt arbete för att göra skolan så framgångsrik som möjligt. Men vill vi ha en bättre skola i Sverige och framförallt en bättre arbetsmiljö så måste också huvudmännen våga satsa. Med en bättre arbetssituation i skolan skulle fler elever genomgå utbildningen med goda kunskaper, elever och lärare må bättre och fler lärare skulle välja yrket. De skolansvariga politiker som vill detsamma, måste satsa på skolan, på lärare och elever och på en hållbar arbetsmiljö. Det är dags nu.

Mattias Hallberg, ordförande Sveriges Elevkårer

Eva-Lis Sirén, förbundsordförande Lärarförbundet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Arbetsmiljö

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News