Fem förslag för ökad trygghet i våra skolor

Ett år har gått sedan den fruktansvärda tragedin på skolan Kronan i Trollhättan. Våra tankar går till offrens anhöriga men också till elever, personal och skolledning på Kronan. Vi som är verksamma i sektorn vet vilken utmaning det kan vara att få en skola att fungera väl under normala omständigheter.

Att klara av att hantera ett trauma som berört så många och samtidigt kunna gå vidare för att ge eleverna den utbildning de har rätt till, är en beundransvärd insats. Skolledning och personal på Kronan är värda all vår respekt.

Nu när vi fått en viss distans till händelsen är det dags för en diskussion om hur vi skapar en trygg och säker skola för såväl elever som personal.

Den första instinkten kan vara att försöka isolera skolan från omvärlden för att minimera riskerna för yttre hot. Kom dock ihåg att det är betydligt vanligare att elever utsätts för kränkningar av andra elever, eller till och med av skolpersonal, än att de blir attackerade av någon utomstående.

En strategi för en trygg och säker skola måste kunna hantera båda dessa risker för att bli riktigt verkningsfull.

Forskning visar att de flesta kränkningar som sker i skolmiljö inte är planerade, utan sker mer spontant. En genomtänkt fysisk skolmiljö tillsammans med planerad vuxennärvaro är därför två centrala områden.

Vi har arbetat fram ett förslag till en strategi för en trygg och säker skola för alla:

￭ Varje huvudman ska ha en strategisk och väl genomarbetad och uppdaterad plan för hur man säkerställer en trygg och säker skola utan våld, hot och kränkningar. Planen måste beakta den fysiska miljön såväl som den psykosociala arbetsmiljön och ha en klar delegationsordning. 
￭ Varje rektor ska tillsammans med skolans personal och elever arbeta fram gemensamma ordningsregler med tydliga sanktioner. Alla ska känna ansvar för och vara delaktiga i att ordningsreglerna efterlevs. Vårdnadshavarna ska också vara förtrogna om reglernas innebörd. Likväl som skolor övar på utrymning vid exempelvis brand, bör man öva på så kallad inrymning, det vill säga att stanna i ett klassrum till en säker utrymning kan tryggas. Personal och elever måste bli trygga med sina respektive roller och rutiner. 
￭ Varje rektor ska, tillsammans med skolans personal, elever och fastighetsansvarig, kartlägga skolans fysiska miljö och identifiera otrygga miljöer och obevakade in- och utgångar. Det ska utmynna i förslag på åtgärder för att komma tillrätta med bristerna, till exempel handla att bygga en reception för inpasseringsövervakning, att stimulera personalen att i så stor utsträckning som möjligt befinna sig i anslutning till elevutrymmen eller att planera skoldagen så att man i möjligaste mån undviker att stora elevgrupper samlas på samma ställe. Men det kan också handla om digital kameraövervakning, larm och digitala incidentrapporteringssystem. 
￭ Huvudmannen måste tillhandahålla resurser för att göra de nödvändiga fysiska förändringar som skolans kartläggning visat behövs. 
￭ Varje rektor och skola måste ha väl upparbetade kontakter med socialtjänst, polis och huvudmannens säkerhetssamordnare för en väl fungerande myndighetssamverkan.

Vi anser att ett ambitiöst och systematiskt arbete för att förhindra kränkningar i skolmiljö är det bästa sättet att på längre sikt förhindra framtida externa hot. Samtidigt måste kunskapen om hur man bäst avvärjer och bemöter ett externt hot öka.

Skolans öppenhet mot omvärlden, som är en styrka i sig och som vi ska värna om, måste kunna kombineras med en trygg och säker skola för alla elever och personal.

Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges Skolledarförbund