Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Felaktig kritik mot Dagens Samhälles skolrankning

I artikeln ”Orättvis bild av Haninges skolor i Dagens Samhälle” kritiserar Haninges skolchef Mats Öhlin vår skolrankning på ett otal punkter. Av dessa är samtliga irrelevanta och vissa direkt felaktiga, replikerar Dagens Samhälles Erik Juhlin och Kina Lundqvist.

Publicerad: 14 maj 2013, 13:07

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

KvalitetSkolorganisation

Inledningsvis påstår Mats Öhlin i sin artikel den 14 maj att Dagens Samhälle undersökt kommunernas kostnad per betygspoäng för tionde året i följd. Detta är helt fel. Läser man tidningen ser man att rankningen tar ett större grepp om kommunernas resurssatsningar, skolresultat och effektivitet. Denna helt nya rankning har vi valt att kalla "Sveriges effektivaste kommuner". I denna rankning placerar sig Haninge på plats 149.

I en sidoartikel tittade vi dessutom på kommunernas resultat i relation till de socioekonomiska förutsättningarna. Haninges är nummer 270 av 290 sett till resultat och nummer 77 socioekonomiskt. Det som utmärker Haninge är differensen (77 - 270 = -193), det största ”tappet” av alla kommuner. Detta har Mats Öhlin mycket riktigt tolkat som bottenplatsen 290 i rankningen av över- och underprestation.

Öhlin noterar mycket riktigt att Dagens Samhälle använt modellberäknade värden i Skolverkets SALSA-modell. Däremot skiljer sig vår syn på hur denna modell fungerar. Det är vanligt att de så kallade residualerna i SALSA används som ett mått på under- respektive överprestation. Vi använder bara de SALSA-beräknade meritvärdena.

Mats Öhlin skriver: ”Tydligen har tidningen trott att det modellberäknade värdet är en sammanvägning av faktiska betyg och sociala faktorer, medan det i verkligheten enbart innehåller sociala faktorer”.

Detta stämmer inte med vad som sägs på Skolverkets hemsida eller i de dokument som de publicerat kring ämnet. Dagens Samhälle har konsulterat Helena Svensson, ansvarig för grundskolestatistik på Skolverket, angående SALSA. Hon bekräftar att en kommuns SALSA-beräknade meritvärde baseras på kommunens faktiska betyg med hänsyn taget till ett antal bakgrundsfaktorer. Alltså tvärtemot vad Mats Öhlin hävdar.

Dessutom påstår Mats Öhlin att våra SALSA-värden leder till högre poäng för kommuner med färre pojkar, färre elever med utländsk bakgrund och fler föräldrar med högre utbildning. Detta är inte heller korrekt. SALSA-värdena i rankningen jämnar snarare ut kommunskillnader än förstärker dem. Exempelvis sänks Danderyds meritpoäng med 14 poäng, från 257 till 243, medan Laxås höjs med 20 poäng, från 172 till 192.

Även om SALSA-värdet helt tas bort från undersökningen sker inga dramatiska förändringar beträffande över- och underpresterarna i vår granskning. Haninge lämnar visserligen över jumboplatsen till den nuvarande trean från botten, Gnesta. I toppen av listan, bland överpresterarna, är det inga förändringar i toppen. Haninge hamnar på plats 289.

När det gäller måttet ”övergång till högskola” har vi använt detta för att få en bild av hur den långsiktiga utbildningseffekten tar sig uttryck i kommunen. Forskaren John Hattie skriver att många elever fattar beslut om fortsatta studier när de är mellan 11 och 15 år, och att skolan och upplevelsen av lärande i dessa åldrar därför måste vara produktiv, utmanande och engagerande. Då det saknas statistik på lärarnas kvalitet, blir övergången till högskola ett relevant mått.

Mats Öhlin skriver vidare att barn till högutbildade föräldrar är mer benägna att läsa vidare samt att ”nyckeltalet säger ingenting om skolornas kvalitet i kommunen, utan är enbart ett uttryck för befolkningens val av karriärväg efter avslutad ungdomsskola”.

Om Mats Öhlin anser att Haninge, som huvudman i grundskolan, inte har något ansvar för hur det går för eleverna efter att de lämnat årskurs nio, kanske Mats Öhlin har större problem än att leta fel i rankningar. Är det någonstans barn ska uppmuntras och vilja nå sin fulla potential torde det vara i grundskolan. Särskilt de barn som inte har föräldrar som kan ge det engagemanget hemifrån.

Enligt Mats Öhlin är Haninges socioekonomi speciell. Det finns förmodligen minst lika många förklaringar till socioekonomisk status som det finns kommuner i Sverige. Nu har vi valt att jämföra alla kommuner utifrån utbildningsnivå, inkomst och arbetslöshet. Då hamnar Haninge på plats 77, vilket vi jämfört med kommunens resultatplacering som är 270.

Givetvis minskar utrymmet för en kommun med hög arbetslöshet och låga inkomster att underprestera i förhållande till sin socioekonomiska status. På samma sätt blir det svårare att överprestera för en kommun med låg arbetslöshet och höga inkomster.

Beträffande Mats Öhlins positiva bild av Haninges skolutveckling, kan vi inte annat än gratulera till att utvecklingen tycks gå åt rätt håll sedan 2004. Men om vi håller oss till vår granskning så bygger den på statistik för perioden 2008-2012. Alla kommuner har bedömts på exakt samma sätt.

Fotnot: Här förklaras Dagens Samhälles skolrankning.

Erik Juhlin, researchchef Dagens Samhälle

Kina Lundqvist, researcher Dagens Samhälle

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KvalitetSkolorganisation

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News