Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

F d moderat: ”Jag mådde dåligt av kraven på lydnad”

Publicerad: 14 juni 2021, 07:58

”Jag tillhör inte dem som gör vågen för varje friskola”, säger Anne-Marie Pålsson som inte ger mycket för pratet om att friskolorna drivs för elevernas bästa.

Foto: ERIK SIMANDER

Som moderat var hon alltid motvalls och ser sig själv som en ”usel politiker”. Nu har docent Anne-Marie Pålsson fått i uppdrag att utreda hur börsnoterade skolkoncerner kan fasas ut från skolmarknaden. Och protesterna är redan här: ”Det handlar om mycket starka krafter och mycket pengar”, konstaterar hon.


Ämnen i artikeln:

FriskolorVinster i välfärdenSkolinspektionen

Anne-Marie Pålsson är inte emot friskolor. Det säger hon minst två gånger under intervjun. Dagen efter skickar hon ett förtydligande per mejl i fyra punkter. Punkt 1: ”Jag är inte emot friskolor.” 

Hon berättar hur erfarenheterna från 1990-talet när hon drog i gång den så kallade pigdebatten i Sverige, med då uppseendeväckande förslag om skatteavdrag för hushållsnära tjänster, gett henne skäl till misstanken att journalister inte alltid är så bra på att förstå. Därför vill hon vara tydlig. Alltså: Hon är inte emot friskolor. Inte valfrihet i skolan heller.

– Däremot ser jag ordningen med rätt till fri etablering och rätt att ta ut obegränsade vinster ur en alltigenom skattefinansierad verksamhet som problematisk, säger hon.

Lärarnas riksförbund har anlitat henne för att utreda aktiebolagens lämplighet i den svenska skolan. Hon är docent i nationalekonomi, före detta riksdagsledamot för Moderaterna, och hon har vid flera tillfällen genom åren debatterat och diskuterat just frågan om marknadskrafternas påverkan på svenska skolan. 

Lärarnas riksförbund tillsätter utredningen som ett svar på kongressbeslut om att vinstsyftande bolag inte ska finnas på skolmarknaden. Förbundet är således väl medvetet om var deras utredare står i frågan. 

– Gissningsvis uppfattar de att jag står någonstans mitt emellan. Jag tillhör inte dem som gör vågen för varje friskola, och inte dem som säger att alla friskolor ska bort. Jag ser problemen, och jag tycker man ska föra en anständig diskussion kring dem.

Gör man inte det?
– Nej, jag tycker inte det. Varje gång frågan tas upp protesterar Friskolornas riksförbund högljutt med argumentet att ”det skulle undanröja föräldrarnas valfrihet för barnens skolgång”. Och sedan blir det inte mer.

Friskolornas riksförbund har redan meddelat att det ”inte kan betraktas som seriöst” att utreda just driftsformen aktiebolag i skolan.

– Ja … alltså, det säger mer om den föreningen än något annat. De skulle ju ha kunnat reagera med ”vad intressant, den frågan har ju inte blivit belyst”. Jag konstaterar att det är en väldigt känslig fråga.

En annan central gestalt reagerade lika snabbt som Friskolornas riksförbund. Utbildningsminister Anna Ekström (S) hörde av sig samma dag som utredningsuppdraget lanserades, men hon ringde och bjöd på lunch.

”Jag var en usel politiker! Jag förstod ingenting av det politiska spelet”, säger Anne-Marie Pålsson.

Foto: ERIK SIMANDER

Är det politikern i dig som får dig att ge dig in i uppdraget trots att du vet att det blir stormigt?
– Nej. Jag var en usel politiker! Jag förstod ingenting av det politiska spelet. Jag mådde inte bra av att vara där, att tvingas efterleva de krav som ställs på … ja, lydnad.

Så vad är din drivkraft?
– Att det här är döspännande! Det är spännande juridiskt, det är spännande ekonomiskt och vetenskapligt, det är spännande politiskt, det är spännande filosofiskt och moraliskt. Det kan man väl inte säga nej till en möjlighet att borra djupare i?

Propositionen från 1992 som öppnade för den svenska friskolereformen har en lite annan bild av frågan. Där står att associationsformen för friskolorna ”är ointressant”. Men skillnaden mellan läget på skolmarknaden i dag jämfört med vid propositionsskrivningen 1992 tyder på att regeringen underskattade vad som skulle komma. Reformen skulle öppna för föräldrakooperativ och pedagogiska alternativ: Waldorfskolor och Montessori kanske. Där nämns inget alls om börsnoterade aktiebolag med flera miljarder i omsättning. Där står inget om koncernkonstruktioner i lager på lager på lager med ägande ytterst i stiftelser och fonder i USA och Luxemburg, där personerna bakom är ytterst svåra att identifiera.

Kan du koka ned vad du anser gör aktiebolagen problematiska i skolan?
– Det blir ett långt svar på den frågan.

Det långa svaret kan delas upp i två huvudsektioner, där den ena handlar om aktiebolagens vinstsyfte. För publika aktiebolag gäller lite annan lagstiftning än i de privata och Anne-Marie Pålsson betonar att hennes kritik främst handlar om de publika aktiebolagen – de bolag där aktier kan säljas till vem som helst, via börsen till exempel. I publika aktiebolag finns två centrala lagparagrafer som säger dels att bolagsledningen ska vara lojal mot bolaget, inget annat, dels att bolagsledningen har ett enda uppdrag: att förse ägaren med vinst.

– Det här pratet om att man ska se till elevernas bästa, det allmännas bästa eller utbildningsuppdraget – ja, det kan man säga när journalisterna är i närheten. Men i skarpt läge är uppgiften att bereda ägaren vinst.

Och vad leder det till?
– Ja, skulle jag vara skolledare skulle jag se till att locka till mig elever som är rimligt välartade, som kostar mindre att utbilda än den skolpeng jag får. Jag skulle inte vända mig till de elever som kräver stora resurser för att nå utbildningsmålet. Det säger sig självt. Och då trillar ju segregeringen ut som en mogen frukt.

Anne-Marie Pålsson talar också om vinstjakten i skolbolag som ett moraliskt problem som inte ska underskattas.

– När vi får skolbolag på börsen smyger det sig in en logik som många inte är bekväma med. Vi börjar beskriva skolan i termer av vinstmarginaler, finansiella nyckeltal, ebit, tillväxt. Plötsligt har vi fått skolor som betraktas som vilket företag som helst – och där upplever jag att även människor med en starkt borgerlig uppfattning känner sig besvärade.

Hon påpekar hur Academedia i dag på börsen värderas till 20 gånger årsvinsten. En ägare med friskolor som gör 10 miljoner i vinst – och det finns ett hyfsat antal sådana – skulle kunna sälja och få ut 200 miljoner kronor.

– Just omvandlingen av vinst till kapitalvärde tror jag är den riktigt starka drivkraften i alltsammans.

– Hur intresserad är en sådan ägare att lägga all kraft på utbildningen av eleverna? Satsa på bibliotek, till exempel? Förmodligen är incitamenten för satsningar på sådant som kostar stora pengar relativt måttliga.

Motargumentet är väl att de måste behålla attraktiviteten, klara konkurrensen?
– Jo, men då ger du eleverna bra betyg! Kontrollen av hur betygen sätts är otillräcklig. Men höga betyg är vad föräldrarna vill ha, det är inträdesbiljetten till pengar och ställning. Det är betygen som gäller och det är dem du konkurrerar med.

Tycker du att vinstsyftet bör bort helt och hållet?
– Egentligen inte. Men man skulle kunna göra tillägg kring hur vinsten ska fördelas. Föra in en bestämmelse om att en del ska gå tillbaka till skolan, till exempel. Vinstkravet skapar incitament för skolledningen att driva verksamheten effektivt. Det vill vi ha som skattebetalare.

Hennes andra huvudinvändning mot aktiebolagen i skolvärlden handlar om insyn och kontroll. Publika aktiebolag har strikta regler kring informationsspridning. Sådana affärsomständigheter som kan skada bolaget skyddas av sekretess. Konsekvensen har blivit att information om verksamheterna i alla skolor blivit sekretessbelagda – eftersom det ska vara lika för alla. Anne-Marie Pålsson har svårt att förstå hur detta kunnat ske.

– Insynen är ju ett krav för att få tillstånd! Det är ett krav som funnits ända sedan mitten av 1990-talet i skollagen. Och likväl har man gett aktiebolag tillstånd där man vet att insynen vägras. Hur har man tänkt?

Hon påpekar också de problem Skolinspektionen påtalat kring arbetet med att göra ägar- och ledningsprövning i Internationella engelska skolan. Nya ägaren, riskkapitalbolaget Peutinger, har förgreningar som gör frågan om vem som faktiskt är ägare komplicerad.

– Hur ska ägarprövningen av ett riskkapitalbolag göras? Ska vi titta på ledningen, styrelsen och vd? Om den har erfarenhet från skolvärlden, kan vi då acceptera om ägaren skulle vara mer problematisk ur trovärdighetssynpunkt? De här frågorna är nya, inget som lagstiftaren hade tänkt sig.

LÄS MER: Skolbolagens jättar tar allt fler elever. 

Sammantaget anser hon att det finns en hel rad aspekter kring den svenska marknadsskolan som behöver utredas. Som aldrig utretts därför att de inte förutsetts.   Hon vill skapa förutsättningar för insyn och kontroll, men utan att döda drivkraften och engagemanget hos människor med goda avsikter och kunskaper som vill starta skolor. 

– Men vi måste få någon balans. De bolag som är publika, där det bara är vinstintresse som gäller, där vi har ägare vi inte kan kontrollera – den associationsformen menar jag inte har i skolväsendet att göra.

Kan man tänka sig driftsformer för friskolor där vinstsyfte är fortsatt möjligt men där insyn och kontroll garanteras?
– Det är absolut möjligt. 

Vad väntar du dig för reaktion?
– Det handlar om mycket starka krafter och mycket pengar. Därför gäller det att hitta argument som tar udden ur den kritik som kommer.

Finns de argumenten?
– Ja, men de berättar jag inte för dig. Jag är inte färdig än.

LÄS MER: Därför stoppas två av tre nya friskolor. 

 

Anne-Marie Pålsson

Ålder: 70 år.

Bakgrund: Forskare och lärare vid Lunds universitet, docent i nationalekonomi, riksdagsledamot för Moderaterna 2002–2010, styrelseproffs, mamma till pigdebatten, författare, nu fristående krönikör i Sydsvenska Dagbladet och Fastighetsvärlden. 

Det bästa med politiken: ”Att få lära sig så mycket om hur landet styrs, att få befinna sig i händelsernas och maktens centrum; alla resor och möten man får göra som riksdagsledamot. Åren i riksdagen var mitt andra universitet.”

Det sämsta med politiken: ”Kravet på benhård lojalitet. I politik ska man inte tänka själv utan låta sig reduceras till en budbärare av andras idéer, eller om man så vill till en knapptryckare.”

 

Måns Wikstrand

Reporter

mwi@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News