ESO-rapport om friskolors etablering vilseleder

Forskarna Karin Edmark och Nikolay Angelo har på Expergruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO:s) uppdrag undersökt vad som styr friskolornas etablering. De kommer fram till att vinstsyftande skolor ”inte alls påverkas av ekonomiska förutsättningar när de väljer var de etablerar sig. Och i stället för att vederlägga en myt bidrar de till att skapa en. Flera medier, inklusive Dagens Samhälle i näst senaste numret, bidrar till att sprida myten.

De ”ekonomiska förutsättningar” som forskarna fokuserar på är ersättningsnivån per elev i kommunen och lokalkostnadsnivå. Men fylld skola är viktigare för lönsamheten än ersättningen per elev. 25 i stället för 30 elever i klassen innebär 20 procent högre kostnad per elev, för alla kostnader relaterad till klassen. Etableringsbeslut avgörs sannolikt därför främst av beräknad möjlighet att kunna fylla skolan.

Forskarna framhåller att vinstsyftande skolor ofta etablerar sig i invandrartäta områden och drar därmed slutsatsen att de även söker sig till områden med socioekonomiskt ogynnsam elevsammansättning. Slutsatsen leder fel på två vis. Dels är en friskolas rekryteringsbas inte densamma som dess närområde, dels är invandrarbakgrund inte detsamma som svårigheter att klara skolan.

Närområdet är inte en vinstsyftande skolas marknad. Ett centralt läge och goda kommunikationer är viktigare vid etablering. Elevsammansättningen säger mer om vem skolan når, än var den är belägen. Ser man på elevsammansättningen, får de kommunala skolorna lejonparten av eleverna med de största utmaningarna.

I den mån fristående skolor har en hög andel elever med stora utmaningar, är det inte vinstsyftande skolor, utan snarare konfessionella skolor.

Att ha många elever med utländsk bakgrund är inte liktydigt med en ogynnsam elevsammansättning. Ser man enbart på utländsk bakgrund och sannolikheten att inte klara grundskolans kunskapsmål, finner man ett samband. Men om man även tar med försörjningsstöd, föräldrarnas inkomst och om eleven nyligen anlänt försvinner sambandet.

Det vill säga att ha utländsk bakgrund är inte i sig ogynnsamt. Det är endast om föräldrarna inte tagit sig in i eller släppts in i det svenska samhället som elever har mer ogynnsamma förutsättningar än elever med svenskfödda föräldrar. Tvärtom är det vanligt med elever med utländsk bakgrund som har en stark framtidstro och som är mycket fokuserade på att lyckas i skolan.

Om forskarna ville ta reda på vilka skolor som etableras där elevsammansättningen är mer ogynnsam, har de själva i sitt material betydligt mer relevanta data: försörjningsstöd och föräldrarnas inkomst.

Till sist kan man fråga sig om etableringsmönster är den aspekt som avgör om en reglering av vinstsyftande skolor bör ske. Effekterna av att göra marknad av skolan är en mer central fråga: Att lika söker lika och att val av skola därmed spär på bostadssegregationen. Att konkurrens om eleverna gör skolor i ytterområden med de största utmaningarna till förlorare, när de skolor som oftast väljs bort är de med många elever med mindre gynnsamma förutsättningar och de med många elever som tillhör synliga minoriteter.

Att kommunerna får allt svårare att skapa en kostnadseffektiv skolorganisation med fyllda klasser när de har ansvar för det totala utbudet av elevplatser, men allt mindre befogenheter att styra utbudet, när antalet friskolor ökar.

Relevanta fakta behövs som underlag för politiska beslut. Men frågan är vilka fakta som är relevanta för att skapa en skola som ger alla elever goda livschanser och en skola där vi som bor i Sverige i unga år möter människor med olika erfarenheter och olika förutsättningar. Så alla ungdomar blir väl rustade med både kunskaper och inlevelseförmåga i andra människors livsvillkor, för att klara sina egna liv och våra gemensamma utmaningar.

Boel Vallgårda, konsult med 25 års erfarenhet av socioekonomisk resursfördelning i Uppsala kommun och författare till SKL:s skrift om socioekonomisk resursfördelning till skolor