Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Elevernas bakgrund ska styra resurserna till skolan

En av flera vägar för att öka likvärdigheten i det svenska skolväsendet är att styra resurser till skolorna utifrån hur elevsammansättningen ser ut, till exempel vilken utbildningsbakgrund föräldrarna har. Påståendet från Lärarnas Riksförbund om att kommunerna inte klarar av att utveckla sådana modeller är direkt osant.

Publicerad: 2 september 2014, 08:35

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

SkolorganisationErsättningsregler

REPLIK Att Lärarnas Riksförbund, liksom utbildningsministern, vill ha en stor strukturreform och i grunden förändra ansvarsförhållandena mellan stat och kommun för skolan är ingen nyhet.  Det är inte heller någon nyhet att likvärdigheten i den svenska skolan behöver förbättras.

En av flera vägar för att öka likvärdigheten är att styra resurser till skolorna utifrån hur elevsammansättningen ser ut, till exempel vilken utbildningsbakgrund som elevernas föräldrar har och hur länge eleverna har bott i landet. Det är hur man kan göra det som SKL:s skrift om socioekonomisk resursfördelning handlar om och inget annat. LR:s påstående i deras debattartikel i Dagens Samhälle 29 augusti att skriften visar att kommuner har resursfördelningsmodeller som motverkar sitt syfte är direkt osant.

Det är inget konstigt att kommuner ibland tar hjälp av utomstående med specialistkunskap för att se över och utveckla sina sätt att fördela resurser. Det betyder inte att kommunerna är okunniga. Faktum är att alla med kunskap i frågan vet att resursfördelning är en komplex fråga och att det inte finns någon generell modell som fungerar perfekt. Det betonar regeringen i den proposition som ligger till grund för de skärpta regler om resursfördelning som nyligen införts i skollagen.

Samma slutsats har Skolverket kommit fram till i sina studier. Detsamma gäller OECD, som har granskat finansierings- och fördelningsmodeller för skolan i en rad länder. Men visst, om LR är den rätta och perfekta resursfördelningsmodellen på spåren så får de gärna berätta hur den ser ut.

Men att stärka likvärdigheten handlar inte bara om resurser. Man ska komma ihåg att i Sverige finns de största skillnaderna i elevernas resultat inom en och samma skola. Det visar hur viktigt det är att stötta alla lärare i deras arbete och professionella utveckling så att alla elever får möjlighet att lyckas i skolan. Här har rektor en central roll för arbetsklimatet och att uppmuntra lärare att utbyta erfarenheter och framgångsrika undervisningsmetoder med varandra.

SKL menar att en av de centrala punkterna för bättre resultat och likvärdighet i skolan är en ökad tillit mellan profession, huvudmän och stat. SKL:s skrift är vårt bidrag till hur kommunerna kan utveckla resursfördelningen. Vi ser gärna att även staten, som nyligen beslutat om skärpningar i skollagen, bistår med att lyfta fram goda exempel på fördelningsmodeller som verkligen fungerar och leder till bättre resultat och ökad likvärdighet.

Per-Arne Andersson, chef för avdelningen utbildning och arbetsmarknad, SKL

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev