Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag13.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

Elen en risk för tusentals förskolebarn

Omkring 2 000 svenska förskolor med uppemot 100 000 barn kan sakna grundläggande elsäkerhetsanordningar eller petskyddade eluttag, visar en ny intervjuunderökning som Demoskop genomfört.

Publicerad: 19 augusti 2014, 09:22

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

FörskolaBarnskyddArbetsmiljö

En förskola som ligger vid en trafikerad väg, men som saknar staket. En brant trappa mellan avdelningarna som inte har någon skyddsgrind. Det finns knappast någon småbarnsförälder som skulle acceptera att deras barn vistades på en förskola med så uppenbara säkerhetsbrister. Därför ska vi inte heller acceptera andra lika allvarliga brister – som inte syns lika tydligt, men vars konsekvenser kan bli ödesdigra.

2010 brann förskolan Stor & Liten i Linköping ner till grunden på grund av ett elfel. 2007 fick två avdelningar på Oxievångs förskola i Malmö stängas efter en elbrand. 2012 totalförstördes förskolan i jämtländska Hackås i en jättebrand, som sannolikt startade i en elkabel bakom en vägg.

Runt 2 000 svenska förskolor med upp emot 100 000 barn kan sakna grundläggande elsäkerhetsanordningar som jordfelsbrytare eller petskyddade eluttag – eller både och. Det visar en intervjuundersökning med 300 förskolechefer som vi har genomfört med hjälp av undersökningsföretaget Demoskop.

Förutom att det kan saknas grundläggande elsäkerhetsanordningar visar undersökningen dessutom att fastighetsunderhållet är eftersatt. Tre av tio kommunala förskolechefer, vilket motsvarar runt 2 000 förskolor, uppger att underhållet generellt är dåligt på deras förskolor. Det är en betydligt högre andel än bland de privatanställda förskolecheferna.

Bristen på underhåll och avsaknaden av elsäkerhetsanordningar hänger ihop. Jordfelsbrytare är en så grundläggande elsäkerhetsanordning att det sedan två decennier tillbaka är lag på att det ska finnas i alla nya elanläggningar. Äldre anläggningar som fortfarande saknar jordfelsbrytare innefattas tyvärr inte av lagen men vi anser att de ändå bör prioriteras för barnens säkerhet.

Fastighetsunderhållet är ofta bland det första politiker drar ner på när en kommun har svårt att få ekonomin att gå ihop.  Att minska underhållskostnaderna är en politiskt tacksam strategi. På kort sikt märks inga effekter. Till skillnad från besparingar i äldreomsorgen eller minskat antal lärare uteblir i regel protesterna. En gammal uttjänt elanläggning kan inte författa debattartiklar.

På kort sikt kan lägre underhållskostnader tyckas vara en bra besparing. Men det man sparar i pengar kostar i form av risker. Enligt Räddningstjänstens samlade statistik utbröt bränder på 15 förskolor på grund av ”tekniskt fel”, där elektricitet ingår, under 2012. Socialstyrelsens skattningar visar att ungefär 150 barn mellan 1 och 3 år vårdas akut varje år på grund av elolyckor.

Elektriska Installatörsorganisationens (EIO) intervjuer visar också att många förskolechefer tycker att elsäkerhetsansvaret är otydligt. De vet inte vad de själva ansvarar för, och vilka delar som ligger på fastighetsägaren. Det saknas tydliga rutiner och riktlinjer.

Ansvaret för att komma tillrätta med detta, och för att åtgärda det eftersatta underhållet i de kommunala förskolorna, är dock glasklart: Det vilar på politikerna. Det är ni som måste prioritera ner politisk bekvämlighet och prioritera upp fastighetsunderhållet. Alla Sveriges föräldrar måste kunna känna sig trygga med att deras barn vistas i säkra miljöer. Att elanläggningen är säker på en förskola måste vara lika självklart som att det finns staket mot en trafikerad väg.

Johan Martinsson, bransch- och affärsutvecklingschef, Elektriska Installatörsorganisationen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev