Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

DS litade på Skolverket men Vlachos har rätt

Dagens Samhälle värdesätter stort att Jonas Vlachos uppmärksammat oss på brister som vår skolrankning innehållit, replikerar Erik Juhlin och Kina Lundqvist.

Publicerad: 17 maj 2013, 13:23

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

KvalitetSkolorganisation

Bristerna hänger till stor del ihop med information som inhämtats från Skolverket. Skolverket har gett oss missledande signaler om hur Salsabetygen ska tolkas. Detta fritar dock inte Dagens Samhälle från eget ansvar. Hur detta fel har uppstått förklaras närmare i följande artikel.

Dagens Samhälles information ska vara korrekt och spegla förhållanden som politikerna, våra läsare, har möjlighet att påverka. Resurser och resultat ligger inom politikens räckvidd. Däremot är det omöjligt för politiken att påverka vilka föräldrar ett barn har, eller vilken utbildning dessa föräldrar skaffat sig. Föräldrabakgrund är viktig för att förstå utvecklingen, men inget instrument i skolpolitikernas verktygslåda.

När vi nu justerar rankningen, genom att helt bortse från SALSA:s socioekonomiska bakgrundsfaktorer, visar utfallet att det fortfarande råder enorm ojämlikhet mellan landets skolkommuner. Den justerade rankningen visar att allianspartierna har förmånen att styra i 40 av de 50 kommunerna med de bästa skolresultaten. När det gäller de sämsta resultaten återfinns de till 38 av 50 fall i kommuner som styrs av vänsterpartier. I toppen och botten förändras verkligheten inte nämnvärt av justeringen.

Vi säger inte att resultaten är någons förtjänst eller fel. Givetvis är vi medvetna om att det finns stora socioekonomiska och strukturella skillnader, vilket kan förklara varför situationen ser så enormt olika ut. Samtidigt har ambitionen med undersökningen hela tiden varit att visa hur det ser ut i just verkligheten och inte i teorin. Resultatet reser onekligen frågan vilken betydelse politiken har för skolans faktiska utveckling.

Efter 22 år med en kommunaliserad skola är frågan relevant, vilket även Vlachos noterat. I debatten talar man om ”den svenska skolan”. Var finns den? Framför allt drivs skolorna av 290 självstyrande kommuner plus en rad autonoma friskoleföretag, vilka var och en arbetar utifrån vitt skiftande premisser. Därtill kommer skolorna i sig och de enskilda lärarna, som sätter sin egen prägel i klassrummet.

Alla enskilda variabler låter sig inte mätas. Dagens Samhälles val är att i första hand beskriva kommunerna efter det mätbara, alltså de resurser skolan ges, vilka faktiska resultat som produceras samt att nämna vilka som har den lokala makten.

På resurssidan har vi förutom rent ekonomiska resurser även tittat på lärarresurserna. I debatten lyfts ofta lärartäthet och lärarbehörighet fram som viktiga faktorer för hur en skola presterar. Rimligen borde många och behöriga lärare leda till ett bättre resultat. En kommun, som trots låg lärartäthet och låg andel behöriga lärare presterar goda resultat, menar vi därför är mer effektiv än en kommun som presterar samma resultat trots fler och en större andel behöriga lärare.

Vad skillnaderna beror på är i sin tur av största intresse att titta vidare på. Det kan ha med lärarkvalitet, resursfördelning och en rad andra faktorer att göra. Detta diskuteras i artiklarna i tidningen.

Verkligheten är mer komplicerad än vad som låter sig mätas genom ett antal mått tillgängliga i den officiella statistiken. Vårt urval av insatsvariabler baseras på bilden av att undervisningen och lärarna är de enskilt viktigaste faktorerna för elevernas kunskapsinhämtning. Det borde inte vara oviktigt att titta på vilken slagkraft lärare, undervisning och totala resurser har för skolresultaten. Vidare är det viktigt att påpeka att effektivitetsmåttet visar effektiviteten i relation till andra kommuner. Det är inga absoluta sanningar utan ett mått som visar hur verkningsgraden av satsade resurser skiljer sig åt mellan olika kommuner.

Vår granskning är inte ett mål i sig. Det är ett medel för att kunna skapa frågeställningar kring skolsverige. Varför satsar vissa kommuner stora resurser på skolan utan att uppnå högre resultat? Vad har kommunerna gemensamt – och vad skiljer dem åt? Hur kommer det sig att vissa kommuner med mindre gynnsamma förutsättningar ändå presterar bra jämfört med liknande kommuner?

Att det därtill finns andra faktorer som påverkar resultaten är ingenting som vi ignorerar. Tvärtom har Dagens Samhälle ägnat flera artiklar åt att problematisera de varierande och ojämlika utfallen i skolsystemet. Och detta kommer vi även fortsättningsvis att göra.

Erik Juhlin, researchchef Dagens Samhälle

Kina Lundqvist, researcher Dagens Samhälle

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KvalitetSkolorganisation

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News