Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag18.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

”Det har blåst hårt sedan jag kom hit”

Publicerad: 9 februari 2018, 11:51

Läget är tufft för Karolinskas sjukhusdirektör Melvin Samsom. Men han gillar sitt jobb.

Skandalerna avlöser varandra på Nya Karolinska universitetssjukhuset. Men vd:n Melvin Samsom är fast besluten att rida ut stormarna.


Molnen hopar sig över Nya Karolinskas sjukhusdirektör Melvin Samsom. Vänsterpartiets landstingsråd Håkan Jörnehed har under vintern begärt att han ska lämna sin post. Nyligen demonstrerade sjuksköterskor och läkare i nätverket ”En annan vård är möjlig” och krävde hans avgång.

Samtidigt har ständigt nya problem dykt upp på sjukhuset. Vi sitter i ett konferensrum i en byggnad i mörkgul puts från 1913, kallad Nya Hemmet, på sjukhusområdet i Solna. Ute faller ett iskallt duggregn.

Trots det tuffa läget är Melvin Samsom närvarande, vänlig och öppen för frågor.

– Vill ni ha något att dricka, kaffe? undrar han.

Karolinska universitetssjukhuset – som den 50-årige holländaren basar över – består av tre delar: Karolinska Huddinge, Gamla Karolinska och Nya Karolinska (NKS), som för två år sedan öppnade vissa mottagningar.

Nya Karolinska ska bli ett högspecialiserat sjukhus. Men it-nätverket har svajat redan från början och i nuläget avvaktar man med att installera fler användare. Flytten av ett hundratal forskargrupper från de gamla byggnaderna till det nya forskarhuset är uppskjuten på obestämd tid.

– Vi kan bara flytta när inget kommer att hända i byggnader där vi ska vårda patienter. Deras säkerhet är nummer ett, säger Melvin Samsom.

Stockholms läns landsting (SLL), it-leverantören HP och sjukhusets tekniker genomför nu vad Melvin Samsom kallar ”fundamentala tekniska åtgärder”, och under februari ska nya tester av nätet göras.

Det visar sig att man förbereder ett byte av ut kritisk hårdvara i nätverket, två coreswitchar, som uppges vara felaktiga. Bytet ska ske den 19–20 februari, under den tiden kommer  ambulanser att omdirigeras till andra sjukhus och planerad vård ska ställas in.

Kommer nätet att fungera som ni hoppas?

– Det måste fungera, nästan viskar Melvin Samsom.

I annat fall måste också årets planerade flyttar av patienter skjutas upp.

Tidtabellen för att genomföra Framtidens hälso- och sjukvårdsplan i Stockholm, som Karolinska är en viktig del av och som klubbades av fullmäktige i det borgerligt styrda landstinget 2011, riskerar på grund av nätverket nu att bli än mer försenad.

Hela planen är komplex och storvulen – den påverkar 2, 1 miljoner invånare i länet.

Direktören som SLL rekryterade till Karolinska 2014 hade tidigare visat sig kunna lösa problem och lyfta vårdkvaliteten.

Melvin Samsom föddes i den lilla landsortsstaden Waarden i sydvästra Nederländerna. Så småningom flyttade familjen till en större stad, han började läsa medicin och blev senare professor i gastroenterologi, läran om sjukdomar i organen i magen.

Vad avgjorde ditt val av specialitet?

– Att jag fick kombinera medicin och kirurgi, diagnostik och praktisk skicklighet.

Efter att ha varit gästforskare i Australien och USA blev Melvin Samsom chef för det medicinska centret Radboud i holländska Nijmegen.

– Det fanns flera problem när jag kom. Ekonomin var dålig, avdelningar bråkade med varandra och holländska Ivo hade just stängt hjärtkirurgen som presterade dåligt, berättar han.

Efter några år hade det finansiella underskottet vänts och Radboud producerade åter på topp. Botemedlet hette patientcentrerad vård och ökat samarbete mellan vård, klinisk forskning och medicinsk utbildning.

I uppdraget Melvin Samsom har från SLL och sjukhusstyrelsen ingår – utöver att vara flyttgeneral – att införa den omdiskuterade värdebaserade vården, VBV, som verksamhetsmodell. Liksom att införa en radikal omorganisation där klinikerna ersätts av teman.

I november 2016 öppnade temaavdelningarna Hjärta & kärl samt Barn & kvinnosjukvård på NKS. I oktober 2017 bland annat Infektion & inflammation. Patienterna är fördelade i flöden efter sina diagnoser.

Kritiken mot omorganisationen har varit hård, bland annat från Läkarföreningen på Karolinska som menar att specialistkompetens splittras, ansvarsförhållanden blir oklara och att patienter med oklara diagnoser hamnar i kläm.

Vad innebär det att ni inför VBV-modellen på Karolinska?

– För oss är modellen ett strategiskt ramverk. Vi vill nå högkvalitativ vård, och ska vi klara det så måste vi mäta och förbättra vården. Det handlar också om att öka patientens delaktighet.

– Gör vi egentligen det som patienter vill ha av oss? Vi vet att läkare och sjuksköterskor har en idé om vad patienten behöver, men pratar vi med patienterna själva kan de föredra något annat. Dessutom måste vi få veta vilka våra resurser är, säger Melvin Samsom.

Fram till hösten 2011 skötte en del av landstingsförvaltningen planeringen för det nya sjukhuset. Ansvaret lämnades därefter över till Karolinskas ledning, som engagerade amerikanska Boston Consulting Group (BCG) som konsulter i arbetet. Efter Melvin Samsoms tillträde i oktober 2014 fick BCG också i uppdrag att hålla i omorganisationen.

I dag, två år senare, anser läkare på Nya Karolinska att vården havererat. Det saknas sjuksköterskor och vårdplatser, 8 784 personer står i kö för nybesök, 3 256 för behandling och 8 674 för operation.

Medan NKS byggs färdigt är tanken att patienter som inte behöver avancerade behandlingar ska föras över till andra sjukhus eller medicinska kliniker på stan. Men också övriga Stockholmssjukhus saknar resurser och har därför inte kunnat bygga upp förväntad kapacitet för att kunna ta emot patienterna från Karolinska.

Sjukhusdirektörerna i SLL försöker nu lösa ekvationen och minska väntetiderna, uppger Melvin Samsom.

– Den största utmaningen nu är att minska antalet akutpatienter, de knuffar ut patienter som har planerade operationer. De som kommer akut måste fördelas på andra mottagningar och på de nya närakuterna, exempelvis Hagaakuten, säger han.

Karolinska bröt i fjol samarbetet med BCG efter avslöjanden om saftiga konsulträkningar. Trots detta jobbar många konsulter fortfarande kvar, fast nu som anställda.

Dimensioneringen av kontorsytor, omklädningsrum och vårdplatser har kommit på skam. När förlossningen flyttar till NKS ska exempelvis 54 BB-platser krympa till 24, men antalet förlossningar minskar inte proportionerligt: 3 800 förlossningar måste bli 3 200.

Tidigare har skandalrubrikerna främst gällt NKS-notan, som väntas landa på 60 miljarder kronor, och avtal om skyhöga underhållskostnader. Men nu utreds även flera dödsfall på Karolinska.

När sjukhusets tekniker för tre månader sedan skulle byta ett kort i en server lade de mobila hjärtövervakningsapparaterna på Hjärta & kärl av, varpå en patient dog. I somras dog två personer med magcancer i väntan på operation, och andra hann försämras trots att Danderyds sjukhus erbjudit Karolinska hjälp med operationer.

En förundersökning har nu inletts; polis och åklagare utreder misstankar om vållande till annans död.

Vad är din kommentar till att det nu pågår en polisutredning?

– Vi avvaktar, det tar ju tid att utreda polisanmälningar. Vi har inte fått några frågor från polisen än.

Var du informerad om att Karolinska tackade nej till hjälp från Danderyd i somras?

– Det är en komplicerad fråga, säger han.

Samtidigt försvarar han sina läkares beslut.

– Att operera bukspottkörtelcancer är specialiserad vård. Våra doktorer ser nu att de behöver mer operationskapacitet och ringer runt till olika sjukhus. När det gäller den här speciella sjukdomen finns expertisen främst på universitetssjukhusen.

I en rapport nyligen redovisade också Karolinskas internrevisor Ola Alvin stora brister i sjukhusets internkontroll för inköp och efterlevnad av regler. Bland annat saknas underlag till fakturor från BCG på 50 miljoner kronor (inklusive moms), för åren 2011–2014.

– Förtroendet för sjukhusledningen är naggat i kanten men ännu inte förbrukat, sa finanslandstingsrådet Iréne Svenonius när sjukhusets styrelse och ledning dagen efter presenterat ett förstärkt åtgärdsprogram.

Vilken är din strategi, hur ska du rida ut stormarna?

– Mitt ansvar är att förbättra alla områden som vi verkligen behöver förbättra. Jag har sett det som mitt ansvar alltsedan jag började här i oktober 2014, och kommer fortsätta att göra det så länge jag har mandat att göra så, säger han och fortsätter:

– Mitt största fokus är att vi ska kunna leverera god vård i vilken patienterna blir nöjda, integrera forskning och utbildning i vården och skapa en arbetsmiljö så att folk vill jobba på Karolinska.

Nu ses tidtabellen för Framtidens hälso- och sjukvårdsplan över.

– Den har designats i ett Excelark, men i verkligheten ser det alltid annorlunda ut, säger Melvin Samson.

Vill du tillägga något?

– Du nämnde storm. Det har blåst hårt ända sedan jag kom hit 2014.

Monica Kleja

Tränar spinning på fritiden

Namn: Melvin Samsom.

Familj: Hustru, två söner, en dotter.

Bor: Stockholms city.

Karriär: Läkare, professor i gastroenterologi, gästforskare vid Royal Adelaide Hospital i Australien och Mayo Clinic i USA, chefsläkare vid universitetssjukhuset i Utrecht, sjukhusdirektör på Radboud University Medical Center i nederländska Nijmegen 2011–2014.

Fritid: ”Jag har ju inte så mycket fritid  … men går på Sats och tränar spinning 2–3 gånger i veckan och lyssnar på klassisk musik hemma, favoriten är Mahler.”

Senast lästa bok: ”Liv 3.0” av Max Tegmark.

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev