Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

Den svenska Pisadebatten har missat en central fråga

I spåren av den senaste Pisamätningen har många aktörer i den svenska skoldebatten missat en central fråga: Den nyckelroll som moderna läromedel spelar i skolan. Där har Sverige mycket att lära av bland annat Danmark och Tyskland, skriver Rickard Vinde på Svenska Läromedel.

Publicerad: 31 mars 2014, 11:04

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

LärareLäromedelPisa

Pisa mäter inte hur väl 15-åriga elever klarar läroplanens betygskrav utan förmågor som de som vuxna medborgare kommer att behöva på en decentraliserad, komplex och global arbetsmarknad. Därför är det mycket allvarligt att resultaten för svenska elever sjunkit under de senaste tio, femton åren.

Resultaten har sjunkit för alla elever och i matematik brister även de mest högpresterande i kreativitet. I läsförmåga och naturvetenskap har resultaten för de lågpresterande sjunkit dramatiskt, vilket visar att skolans kompensatoriska funktion försämrats. Pisa betonar att väl fungerande skolsystem både har hög likvärdighet och ger höga kunskapsresultat. Men det svenska skolsystement decentraliserades för mycket, enligt den av professor Leif Lewin nyligen presenterade utredningen Staten får inte abdikera, även om staten nu beslutat om åtgärder för att återta sitt ansvar som yttersta garant för likvärdighet och kunskapsresultat.

Vad gäller läromedel konstaterar utredningen att lärare – när staten inte längre pekar på läromedel från läromedelsförlagen och kommunerna sparar – inte kan vara säkra på att läromedel följer läroplanen. Självfallet kan inte lärare vara säkra på att internet följer den svenska läroplanen och är åldersanpassat eller att sponsrat material är objektivt. Utredningen, som enligt direktiven ska studera orsakssamband, konstaterar också att tillgången på läromedel är en av de faktorer som påverkar lärares arbetsvillkor och status och därmed elevers studieresultat.

Nyligen bjöd riksdagens utbildningsutskott in OECD till en utfrågning för att få vägledning. Utbildningsexperterna från OECD påpekade att frågan för Sverige, och andra länder, inte är vilka åtgärder som är bäst utan hur varje extra krona, som i konkurrens med annat går till skolan, kan användas på bästa sätt. De menade att ytterligare resurser företrädesvis bör användas på skickliga lärare. Men vad de förmodligen inte vet är att i Sverige har kostnaden per elev i grundskolan ökat med 60 procent för undervisningen sedan 1995, medan den för förlagsutgivna läromedel minskat med 17 procent, inräknat både läroböcker och digitala läromedel.

Att OECD och Pisa sällan diskuterar läromedel torde bero på att sådana, i den internationella skolvärld som uppstått, ses som en självklar del i undervisningen. OECD har ändå i sin rapport påpekat att en brist på läroböcker sannolikt har menliga effekter. Den uppfattningen hade möjligen även professorn i matematik Astrid Pettersson som förklarade för utbildningsutskottet att lärare ska styra undervisningen med hjälp av läroböcker och att det inte ska vara tvärtom.

För vägledning kan utbildningsutskottet också studera Tyskland och Danmark, två länder som tidigare fått sin Pisa-chock och som numer, till skillnad från Sverige, har höga kunskapsresultat. Tysklands förbundsråd uttalade i november 2013, med anledning av ett EU-förslag om lärresurser, att landet överlåtit till specialiserade tillverkare att sörja för ett högvärdigt och kvalitativt utbud av undervisnings- och läromedel. Danmark satsar 500 miljoner danska kronor på att subventionera skolors inköp av kvalitativa, digitala läromedel och ser det som ett sätt att utveckla den kommersiella, digitala marknaden.

I Sverige har förlagsutgivna läromedel emellertid blivit skolans bortglömda fråga och att läromedel är föråldrade eller saknas helt förekommer ofta. Man har glömt hur de påverkar lärares professionalitet och status, hur de bidrar till att elever systematiskt kan erövra kunskap och hur de låter föräldrar följa och stöda sina barns kunskapsutveckling. Läromedel säkrar att läroplanens centrala kunskapsinnehåll enkelt finns tillgänglig på varje lektion och bidrar till att återföra Sverige till Pisa-toppen, och till att 15-åringar får nödvändiga förmågor för att så småningom kunna bygga Sveriges framtid.

Rickard Vinde, vd Svenska Läromedel – Läromedelsförlagens branschorganisation

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

LärareLäromedelPisa

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev