Delad ledighet gynnar utrikesfödda kvinnor

Utrikesfödda upplever många hinder på den svenska arbetsmarknaden och de ekonomiska drivkrafterna att arbeta är mindre för kvinnor än för män. Lönerna är lägre i kvinnodominerade branscher och kvinnor tar traditionellt ett större ansvar för familjen, inte minst gäller detta i familjer som invandrat till Sverige. Och det är just på familjepolitikens område som vi öppnat upp diskussionen. Om inte annat så behöver vi ”vända på alla stenar” och vara fördomsfria när vi formulerar politiken. Vi bör förstå vilka konsekvenser våra val får för oss själva, våra partners och våra barn.

Ett faktum, som betonades vid Moderatkvinnornas seminarium i förra veckan om integration och jämställdhet var att kvinnor får lägre pension än männen och att fattigpensionärerna till största del är kvinnor. Det nya pensionssystemet kommer att leda till ännu större skillnader om inte kvinnorna blir mer aktiva på arbetsmarknaden. Det gäller i synnerhet utrikesfödda kvinnor men även inrikes födda kvinnor som arbetar i låglönebranscher. Kan det kopplas till föräldraförsäkringen? Ja det finns forskning på området som visar att det tar sju år efter att första barnet fötts innan kvinnorna är tillbaka på samma löneinkomst som två år före barnets födelse enligt en ESO-studie från 2015. Under samma tid har papporna lyckats höja sin löneinkomst med 23 procent.

Skillnaden i löneinkomst mellan män och kvinnor blir ännu större om pappan i praktiken inte tar ut någon föräldraledighet alls medan den blir som minst om pappan tar ut mellan 40 och 60 procent av ledigheten. I det sistnämnda fallet är mamman tillbaka på samma löneinkomst som före barnets födelse ¨redan¨ efter fem år. För en mamma med högst gymnasieutbildning är dock inte skillnaden så stor som för en universitetsutbildad kvinna oavsett vad pappan gör med föräldraledigheten. ESO-studien visar också att det i huvudsak är högutbildade kvinnor och män som delar mer jämställt på föräldraledigheten. Ett jämnt uttag mellan paren i en relation gör också att hemarbetet blir mer jämställt och att skilsmässorisken minskar.

Den statliga utredningen från 2012 som belyste utrikesfödda kvinnors etablering på arbetsmarknaden visade att 40 procent av utrikesfödda kvinnor från länder utanför EU och Norden har ett intensivt uttag av föräldraledigheten året närmast invandringsåret och menade att föräldraledigheten begränsade kvinnornas möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. Sen dess har dock föräldraförsäkringen stramats upp till dagens regelverk.

I dag tar socialförsäkringsminister Annika Strandhäll emot delbetänkandet Begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn av Utredningen om en modern föräldraförsäkring.

Under vårt seminarium blev det dock tydligt att även kvinnor med låg utbildning i låglönebranscher tar ut långa föräldraledigheter och har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Även om effekten på löneinkomsten inte blir så stor för en kvinna med lägre utbildning om mannen är föräldraledig innebär kvinnans närvaro på arbetsplatsen större möjligheter att påverka sin arbetssituation och att kompetensutveckla sig än vid en längre föräldraledighet. Dessutom skulle det innebära att man delar mer lika på sysslorna i hemmet och kanske lättare kan hålla ihop familjen.

Det är inte så svårt att hamna i slutsatsen att föräldraförsäkringen borde vara individualiserad fullt ut och att den ska begränsas på något sätt för alla föräldrar oavsett ursprung när man beaktar de fakta som redovisades på M-kvinnornas seminarium. Det skulle förbättra arbetsmarknadssituationen för utrikesfödda kvinnor men också för inrikes födda kvinnor. Det skulle också tydliggöra de svenska värderingarna och vikten av jämställdhet. Sverige skulle kunna fortsätta vara ett föregångsland genom att betona pappornas roll under småbarnsåren och bana väg för att också våra invandrande män eller partners uppmuntras att ta föräldraledigt. M-kvinnorna kommer att gå vidare och utreda hur en sådan föräldraförsäkring kan se ut. Vi kommer att anordna ytterligare ett seminarium i höst för att fortsätta diskussionen.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson, riksdagsledamot (M)

Ulrica Schenström, 2:e vice ordförande MQ

Eva Uddén Sonnegård, expert, utredare