Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Därför stoppas två av tre nya friskolor

Publicerad: 21 april 2021, 09:25

Intresset för att starta friskola är stort i Sverige. Skolinspektionen får in omkring 200 ansökningar per år.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Två av tre ansökningar om att starta nya friskolor får nobben av Skolinspektionen. Dominerande orsak är att sökande företag inte lever upp till grundläggande ekonomiska krav och en trovärdig budget.


Ämnen i artikeln:

FriskolorSkolinspektionen

Intresset för att starta nya friskolor i Sverige är stort, visar statistik från Skolinspektionen. Även om mängden ansökningar sjunkit sedan toppåren runt 2010 får myndigheten in runt 200 stycken per år, varav drygt hälften gäller utvidgningar av befintliga skolor.

Sedan 2019 måste den som vill starta en ny skola betala 35 000 kronor i ansökningsavgift. Utökning av befintligt tillstånd kostar 25 000 kronor.

– Ägar- och ledningsprövningen samt införandet av avgifter har gjort att ansökningarna nu hålls till ett mer rimligt antal skolenheter, säger Carin Clevesjö, enhetschef för Skolinspektionens tillståndsprövning.

– Generellt är kvaliteten väldigt skiftande. Men vi ser en något ökad kvalitet och kan godkänna en något högre andel.

Ändå är avslag det vanligaste resultatet. Dagens Samhälles granskning visar att av 308 ansökningar om att starta nya friskolor senaste tre åren har 208 fått nobben. Tre fjärdedelar av dessa föll på den ekonomiska prövningen. Det handlar dels om grundläggande förutsättningar och lämplighet, som att sökande ska klara en kreditkontroll, vara fria från eftersatta skulder hos Skatteverket och Kronofogdemyndigheten och inte ha begått brott. Dels om att man ska kunna visa finansiell styrka för att kunna dra i gång en bärkraftig verksamhet och att budget och elevprognos är trovärdiga.

LÄS MER. Skolmarknadens jättar tar allt fler elever. 

– Sökande måste kunna bevisa det man påstår. Kraven kan vara svåra att leva upp till, speciellt för nystartade verksamheter. Vi ska vara grindvakter för en bra skolverksamhet och ha krav som syftar till långsiktighet. Det vore inte bra om vi släppte igenom dem som snart tvingas ge upp, säger Carin Clevesjö.

Sju av tio som ville starta nya grundskolor var helt nya aktörer. Merparten fick nej. Bland dem föräldraföreningen i Malgovik i Vilhelmina. Kriskommunens beslut att stänga byskolan ledde till starka protester och planer i byn att driva skolan vidare i egen regi. Nu visar det sig att föreningen varken klarar Skolinspektionens krav på budget eller insikt i skollagstiftningen. Dessutom anser myndigheten att en friskola skulle få påtagliga negativa följder för kommunen.

Carin Clevesjö påtalar att Skolinspektionen ökat på resurserna för att stödja dem som ansöker med information och kurser.

Den som är seriös och långsiktig borde alltså klara tillståndsprövningen?
– Ja.

Bland dem som faktiskt fick tillstånd dominerar ändå koncernerna: 63 procent tillhörde etablerade koncerner. Men koncernbyggen ska också klara kraven. Thoréngruppen, en av Sveriges större skolkoncerner, misslyckades med det i 2020 års ansökningar. Thorénbolag ansökte om inte mindre än 24 tillstånd för nya och utökade gymnasieskolor. Det blev nobben för samtliga. Skolinspektionen har påtalat brister i Thoréngruppens skolor vid tillsyn, och innan de är åtgärdade ges inte tillstånd för nya enheter.

Informationschefen Niklas Westman tonar ned betydelsen av avslagen.

– 99 gånger av 100 fixar vi ju anmärkningarna utan några konstigheter, säger han.

Han ser inte heller att avslagen hejdar bolagets utveckling.

– Nej, alla stora skolföretag ligger hela tiden i framkant med ansökningarna och känner efter. Man behöver ett tillstånd för att på allvar kunna undersöka möjligheterna att starta eller utöka på en ort, säger Niklas Westman.

LÄS MER: Göteborg håller koll på friskolornas ekonomi. 

Men är det inte ett problem för anseendet?
– Nej. Vi kan ansöka om 40 tillstånd, få klartecken för 15. I slutänden kanske vi startar två. Jag är van att försöka förklara det här för journalister.

En ökande trend är ansökningar om att starta internationella skolor som främst ska rikta sig till elever som vistas tillfälligt i Sverige.

– Vi ser fler sådana ansökningar, men jag vet inte om det speglar ett ökat behov av internationella skolor eller om det handlar om något annat, säger Carin Clevesjö.

Ivrigast just nu är en företagare i Gislaved som under bolagsnamn som till exempel American International Schools of Sweden och British Academy Schools of Sweden har sökt tillstånd för inte mindre än 26 grund- och gymnasieskolor i större svenska städer. Av företagsregistreringen framgår planer på även australiensiska och kanadensiska skolor. Bolagen avser ta ut elevavgifter på 130 000–160 000 kronor utöver ordinarie skolpeng från kommunerna. Detta för att utbildningen är så exklusiv och därmed kostsam. Hemsidan talar om utbildningar i världsklass och högkvalitativa lärare.

Än så länge driver dock företagen ingen skola, har ingen omsättning och Skolinspektionen avslog samtliga ansökningar. 

 

Måns Wikstrand

Reporter

mwi@dagenssamhalle.se

Ämnen i artikeln:

FriskolorSkolinspektionen

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev