Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag09.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

Dana mognad, men bestraffa ej begåvning

Att främja unga begåvningars bildning står inte i motsatsförhållande till att ha åldersgränser för vissa yrken. Det viktiga är att inte hindra särskilt begåvade barn och ungas utveckling, utan att stimulera den, skriver Mensas ordförande apropå diskussionen om 15- och 16-åringar på läkarlinjen.

Publicerad: 30 oktober 2017, 04:25

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Är studieförmåga allt, eller önskas även mognad och livserfarenhet hos en läkare?

Foto: Sergey Nivens/Colourbox


Ämnen i artikeln:

LäkareHögskolan

Att en femtonåring och en sextonåring börjat på läkarlinjen har gett upphov till en diskussion om åldersgränser för universitetsutbildningar. Men den diskussionen blir alldeles för snäv. Vi borde prata om hur vi tar vara på begåvning, men också om nyttan av bildning som är väldigt mycket mer än bara en yrkesutbildning.

Föreningen Mensa samlar intelligenta människor och riktar uppmärksamhet på intelligens. Mensa Sverige satsar mycket på att informera om att särskilt begåvade barn och unga har behov av stimulans. Inte minst har de rätt till skolgång som främjar deras utveckling, inte hindrar den. Däremot har föreningen ingen åsikt om hur studier bör utformas. Där uttrycker denna text endast min egen uppfattning.

Principen bör alltid vara att inte hålla människor tillbaka. Det är oftast självklart när det gäller idrott och musik, och så bör det vara på alla områden. Den som har en stor och tidigt utvecklad intellektuell kapacitet behöver få använda den, av hänsyn till personen men också för att låta begåvningen göra nytta för samhället. Vidare är mognad högst individuellt, och det finns ingen anledning att tro att en femtonåring som hunnit skaffa sig behörighet för högre studier inte har den mognad som krävs för att genomföra dem.

Med det sagt, kan det ändå finnas utmärkta skäl att begränsa intaget till vissa utbildningar till personer som är myndiga. 18 år är den ålder då vi alla förväntas vara i stånd att ta ansvar, och ett riktmärke som fungerar bättre än att försöka göra individuella bedömningar. En sådan begränsning bör i så fall inte enbart gälla läkarlinjen, utan även andra utbildningar som kräver mognad. Det finns redan en 18-årsgräns för antagning till polisutbildningen. Kanske bör vi resonera likadant ifråga om läkare, jurister och socionomer.

Än viktigare än så, är synen på högre utbildning som sådan. Under de senaste decennierna har den allt mer kommit av domineras av högskolelinjer som skall tjäna som yrkesutbildningar. Visst kan man gå igenom en sådan och samtidigt läsa andra ämnen parallellt – det gjorde jag själv som student, och det har flera personer i min omgivning också gjort – men studenter i ett sådant system styrs väldigt klart mot en tidig, yrkesinriktad specialisering.

Med den synen på utbildning, tappar man bort bildningens egenvärde. Det är att förlora mycket av den nyfikenhet som behövs för att utvecklas, och för att kunna hitta nya områden som på sikt ger stor utdelning. Att ge fler vägar in till studier som syftar till att just bilda sig skulle vara ett sätt att stödja breda begåvningar, men också ett sätt att göra det troligt att de kommer ge samhällsnytta. De kan göra nytta på områden de inte varit medvetna om vid femton års ålder, eller rent av områden det ännu inte ens finns ord för.

Om man tänker sig ett system som främjar bildning, skulle studier normalt sett omfatta kurser från många olika områden. I ett sådant system, skulle det också vara naturligt att en femtonåring med högskolebehörighet ägnar fler år åt studier än genomsnittsstudenten. Om hon tänker sig att bli läkare så småningom, kanske hon till exempel skulle läsa biologi, statistik och historia under några år. Vid 18 år fyllda kunde hon sedan börja studera medicin och fortsätta andra studier parallellt, eller läsa in läkarlinjen på något kortare tid än vanligt. Det vore väldigt mycket bättre än att försöka straffa ut begåvade unga för att de är just begåvade unga.

Monika Orski, ordförande Mensa Sverige, civ ing, fil kand

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

LäkareHögskolan

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev