Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Dags för en strategisk satsning på läromedel

Regeringen har genomfört en rad välkomna skolreformer. Men arbetet riskerar falla på mållinjen då lärarens och skolans viktigaste verktyg – läromedlen – inte omfattas av satsningarna.

Publicerad: 25 november 2011, 10:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Läromedel

Med erfarenhet, ämneskunskap och passion för att lära ut kan en enda person – läraren – guida årskull efter årskull till en hög kunskapsnivå. Att regeringen nu låter återupprättandet av lärarrollen genomsyra reformeringen av den svenska skolan är därför välkommet, precis som det faktum att tydligare kunskapsmål nu tar plats i våra klassrum genom införandet av en ny skollag, läroplan och lärarutbildning. Men tyvärr riskerar effekterna av regeringens satsning att falla på mållinjen. Detta då de viktigaste verktygen läraren har att använda sig av i sitt dagliga värv – läromedlen – inte inkluderas i ambitionshöjningen. Branschföreningen Svenska Läromedel föreslår därför riktade åtgärder från både kommunerna och regeringen.

Förutsättningarna för lärande i våra svenska klassrum, oavsett om det handlar om skolböcker eller digitala läromedel, är i dag på många ställen skrämmande låg. År 2010 uppgick den totala summan för läromedel till mindre än 500 per elev och år. Utslaget på hela utbildningsbudgeten utgör det så lite som en procent av den totala kostnaden för en elev i grundskolan. Givetvis ger det effekt på elevernas kunskapsresultat.

Runt om i Sverige får många elever nöja sig med diverse stenciler. En annan metod som vuxit fram är att låta eleverna göra ”egna läromedel” genom att sammanställa ett hopplock från nätet för att sedan presentera det för klassen. Detta kan ha en pedagogisk poäng, men har i besparingarnas tidevarv i många fall ersatt riktiga läromedel.

Samtidigt visar forskning att lärarens roll tillsammans med läromedel är helt avgörande för utbildningens kvalitet. Det får vi i Svenska Läromedel bevis på dagligen. Nya digitala läromedel med möjlighet till individualisering kan hjälpa elever med inlärningssvårigheter att nå upp till skolans högt satta kunskapsmål. En lärobok av en ämneskunnig pedagog med tusentals klassrumstimmar i bagaget kan självklart, på ett helt annat sätt än ett hopplock från Wikipedia, garantera att kursplanen följs.

Vårt förslag till våra politiker på såväl kommunal- som regeringsnivå är därför en fördubblad satsning på läromedel – från en till två procent. Kostnaden för detta är i sammanhanget liten – 500 miljoner kronor – men hävstångseffekterna är desto större. Lärare runt om i Sverige uträttar i dag storverk med mycket små medel. Tänk vad effekterna skulle bli om klassrummen kommer i kapp det eftersatta läget på läromedelsfronten?

För att tvåprocentsmålet ska uppnås föreslår vi att en kommunal redovisningsskyldighet införs. Det skulle sätta press på de ansvariga kommunpolitikerna: Information om läromedelsanvändningen på varje skola skulle, utöver lärartäthet och betygsresultat, vara viktig information för elever och föräldrar vid skolvalet.

Men för att snabbt nå tvåprocentsmålet, innan en sådan kommunal prioritering får effekt, bör staten, under en övergångsperiod göra en speciellt riktad satsning på läromedel. En sådan satsning har det nyligen beslutats om i vårt grannland Danmark. På så vis skulle nivån på läromedel i klassrummen kunna höjas i ett slag.

Tiden för en strategisk läromedelssatsning är nu kommen. Hösten 2011 implementeras nya kursplaner i våra klassrum där kunskapskraven är betydligt mer utstakade än tidigare. Samtidigt möter en stor andel läromedel inte upp mot denna förändring. Detta då de är uppbyggda kring gamla kursplaner. Om det är någon gång som en rejäl läromedelssatsning ska genomföras så är det alltså nu.

Runt om i krisens Europa drar länder åt svångremmen i de offentliga utgifterna. I Sverige har vi däremot en unik möjlighet att stärka vår konkurrenskraft genom smarta investeringar i skolsystemet. De långsiktiga vinsterna går inte att underskatta: En kvalitativ och likvärdig skola. I dag går en procent av den samlade utbildningsbudgeten till läromedel. Sverige har inte råd att inte låta den satsningen växa till två procent. Inför ett kommunalt redovisningskrav och öronmärk statliga pengar för läromedel!

Rickard Vinde, vd Svenska Läromedel – Läromedelsförlagens branschorganisation

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Läromedel

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev