Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Chefskapet i skolan är valets viktigaste fråga

Många av förslagen som syftar till att lösa krisen i skolan brister tyvärr i långsiktighet och strategi. För om inte rektorer och förskolechefer har reella möjligheter att vara de ledare som de förväntas vara finns det risk att satsningarna inte alls ger de effekter man eftersträvat.

Publicerad: 15 maj 2014, 08:33

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

FörskolaSkolledareSkolorganisationRektorer

Temperaturen börjar skruvas upp i valdebatterna. Vi som arbetar i förskola och skola ser med stor tillfredsställelse på att många partier ser skolans kvalitet som en av de viktigaste framtidsfrågorna. Det råder i det närmaste konkurrens om vilket parti som ställer ut de bredaste löftena om satsningar på fler lärare, mindre klasser och fler undervisningstimmar för elever som inte når målen. Det är mycket lovvärda initiativ med syfte att öka måluppfyllelsen för eleverna.

Med min långa erfarenhet av olika befattningar och roller inom förskola och skola blir jag dock bekymrad över den brist på långsiktighet och strategi som präglar många av reformförslagen. Man vill gärna vara positiv till alla satsningar på skolan, men om förslagen inte är tillräckligt genomtänkta eller saknar såväl forskningsanknytning som lokal förankring i skolornas eget förbättringsarbete riskerar de att bli irrbloss. Och vad värre är, de riskerar att dra resurser från sådana förändringar som verkligen skulle kunna göra skillnad.

Jag förstår politikens mekanismer och inser att föräldrar och lärare är viktiga väljare för alla partier. Men menar vi allvar med målsättningen att arbetssätten i skolan ska förändras mot att i ökande utsträckning präglas av metoder och arbetssätt som är vetenskapligt underbyggda, måste politikerna gå före med gott exempel.

Skolledningen på förskolor och skolor är den växel som ska ta emot den politiska styrningen och översätta den i verksamhet för barn och elever.  Om inte rektorer och förskolechefer har reella möjligheter att vara de pedagogiska ledare som förväntas av dem finns det risk att satsningarna inte alls ger de effekter man eftersträvat. Ett gott ledarskap är den viktigaste framgångsfaktorn vid alla större förändringsarbeten.

Utan en väl fungerande skolledning saknas också en samlad bild över en skolas styrkor och utvecklingsbehov. Det är rektor/förskolechef som har överblick. Brister dialogen mellan politiker och skolledningar blir det lätt grupperna med de högsta rösterna som får störst inflytande. Våra gemensamma resurser måste användas på ett mer ansvarsfullt sätt.

Sveriges Skolledarförbund har tagit fram en Valplattform med förslag på hur vi tillsammans ska stärka våra skolledningar till att bli de knutpunkter för utveckling som de måste vara. Vi föreslår bland annat följande:

• Insatser för att stärka tilliten och förtroendet i styrkedjan. Avstånden mellan den politiska nivån och verksamhetsnivån måste minska i många kommuner.
• Tydligare delegationsordningar där ansvar, mandat och resurser följs åt i större utsträckning. Dialogen mellan huvudmännen och rektorer/förskolechefer måste alltid utgå från verksamheternas pedagogiska uppdrag.
• Öka attraktiviteten i skolledartjänster genom att erbjuda konkurrenskraftiga löner. En sådan satsning har liten påverkan på budget men stor betydelse för kvaliteten och kontinuiteten i verksamheten.
• Bättre hushållning med skolledarnas arbetstid. Osunda kulturer där långa arbetsdagar och helgarbete ses som en del av yrkets villkor sänker yrkets attraktivitet och behöver förändras. Skolledares och lärares arbetstid är en begränsad och allt mer dyrbar resurs som generellt sätt behöver hanteras mer professionellt inom skolsektorn.

Följer vi dessa fyra förslag har vi påbörjat vägen mot ett hållbart ledarskap och ett gott resultat i skolan. Då kommer framtida satsningar på skolan att inriktas mot rätt områden och få betydligt större effekter.

Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges Skolledarförbund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev