Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Bryt växande hälsoklyfta med mer utelek

I dag ser vi hur barns utelek minskar. Barn blir mer stillasittande och den egna relationen till naturen försvagas. Här behövs ett samlat tag för att återfå den positiva utveckling som Sverige så länge legat i framkant med, skriver Sara Revell Ford, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet och Magnus Ling, generalsekreterare och vd för Svenska Turistföreningen.

Publicerad: 23 september 2014, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

FolkhälsoarbeteFöreningsstöd

Vi är ett av världens mest naturintresserade och miljömedvetna länder. Det är något som gett avtryck i hela det svenska samhället. Effekterna syns i näringslivet genom innovation, utveckling av miljöteknik samt den växande andelen företag med hållbarhet på agendan. Det märks med all tydlighet i politiken där miljöfrågor nu hamnar så högt i fokus att snart samtliga partier adresserar frågan som viktig. Och det syns också rent fysiskt, i ett folk som vid internationella jämförelser har en relativt sett god folkhälsa.

Omtanke om naturen börjar med en egen relation till den. Det vi tycker om är vi också rädda om. Det vi tycker om, blir vi nyfikna på och lär vi oss ännu mer om. Grunden för ett hållbart förhållningssätt till våra egna liv lägger vi med fördel tidigt i livet. Det är också den mest gynnsamma tiden att etablera grunden för ett aktivt och hälsosamt liv.

Hur står det då till med den yngre generationens intresse för naturen och vistelse i den?

Barns rörelse minskar och det gör tyvärr även deras utevistelse. Skolorna som på 1960-talet hade obligatoriskt med åtta friluftsdagar per år är nu bara ålagda att genomföra friluftsdag, utan specificerat antal. Resultatet är att antalet friluftsdagar har sjunkit dramatiskt och vi tror att många uteblir helt. Forskning visar även att barn rör sig ännu mindre på helger med familjen än vad de gör i vardagen. Då blir barn ofta sittande framför en skärm när stressade föräldrar har fullt upp med annat. Och väldigt oroväckande så ser vi nu tydligt att hälsoklyftor växer fram mellan områden med olika socioekonomiska förutsättningar. En del barn rör sig mycket, men en del gör det nästan inte alls.

Minskar gör även kunskapen om allemansrätten och friluftslivet samt etableringen av en egen relation med naturen. Föräldrar saknar ofta tid att vara ute med barnen och mor- och farföräldrar, som traditionellt varit stora kunskapsbärare över generationerna, befinner sig alltmer sällan i samma närhet som tidigare pga. urbaniseringen.

Den slopade värnplikten, som gav nästan halva befolkningen en skola i uteliv och allemansrätt, har också medfört ett bortfall av kunskap. Och vi har många invånare med sitt ursprung ifrån andra länder som av naturliga skäl saknar en god kunskap om den svenska naturen och vår allemansrätt.

En annan trend är att organisationer och anläggningar växer i betydelse för våra utevistelser. Samtidigt så får friluftsområden, leder och organiserade turer eller event allt större betydelse medan det är svårare att få det ekonomiska stöd som krävs för underhåll av anläggningar med allmänintresse. Hur eftersatt stödet är framgår med all tydlighet av den kampanj STF nyligen startat för att säkra framtiden för Kungsleden, en led och ett naturarv med ett stort värde för både allmänheten och turistnäringen.

Medan vi gläds åt de möjligheter Sverige har att i dag vara en internationell drivkraft för hållbarhet så måste vi nu ta krafttag för att säkerställa att nästa generation får samma möjligheter. Vi behöver satsa på våra barns naturintresse och utevistelse!

Vi vill se att Skolverket och våra lärosäten får tydliga uppdrag. Återför minst tre friluftsdagar/år i läroplanen. Dagens luddiga formulering och det faktum att det nu är rektorn som utifrån sin budget avgör antalet dagar är oacceptabelt. Återinför också lägerveckor, som är ett fantastiskt sätt att utveckla både individer och gruppen. Det är en verksamhet som vi har stött skolor med redan sedan 1900-talets början då STF, Friluftsfrämjandet, SJ och Skolöverstyrelsen anordnade ”Skolungdomens allmänna fjällfärder”.  I dag minskar skolverksamheten tyvärr drastiskt eftersom skolor inte vill finansiera det som i många skolor tidigare betalades av föräldrar.

Inför också allemansrätten som ett obligatoriskt element på våra lärarutbildningar. Och när den nya skolan nu tar form efter valet, så låt oss undersöka på allvar hur utomhuspedagogik kan bidra. Friluftsfrämjandet får mycket internationell uppmärksamhet för just utomhuspedagogik och det finns många starka argument för att göra det till en del av den svenska skolans verktygslåda.

Folkbildningen behöver också se över sitt regelverk så att inte barn undantas från deras stöd. Idag ges inga folkbildningsbidrag för barn under sex år, vilket innebär att mängder av viktiga insatser för barn i den bästa åldern för att skapa ett naturintresse går miste om detta. Skogsmulle, som varit grunden för så många svenskars relation med naturen, till exempel. Varför skulle detta inte vara ett prioriterat område för folkbildningen?

Sist men inte minst behöver det finnas ett bättre ekonomiskt stöd för de ideella organisationer som arbetar intensivt med att locka ut alla barn och stimulera deras relation med naturen. Eller som med mycket litet stöd upprätthåller leder, mindre skidbackar, plogade naturbanor på is och andra friluftsanläggningar. Det är en resurskrävande verksamhet. Det är också en verksamhet som behöver omfatta många fler än i dag, med en utökad insats för socioekonomiskt utsatta grupper och för barn av utländsk härkomst. Tyvärr har anslaget till friluftslivet varit i det närmaste oförändrat de två senaste mandatperioderna och uppgår i dag till 28 miljoner kronor per år. Det är felräkningspengar i budgetsammanhang.

I dag kostar den del av ohälsan som hänför sig till bristande rörelse sex miljarder kronor per år – lika mycket som rökningen. Vad ett samhälle som inte prioriterar hållbarhet kostar vågar vi inte ens tänka på. Naturnära barn är en förutsättning för hälsosamma barn och ett hållbart samhälle. Vi har allt att vinna på denna investering i vår och deras framtid.

Sara Revell Ford, generalsekreterare Friluftsfrämjandet

Magnus Ling, generalsekreterare och vd Svenska Turistföreningen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev