Skola
Barnen offras när Stockholm växer
Den ökande inflyttningen till Stockholm har gjort bostadsbyggande till högsta prioritet bland stadens politiker. Men i dag sker Stockholms tillväxt på bekostnad av barnens skolgång. Gång på gång förbises sambandet mellan fler bostäder och behov av fler skolplatser. Nu har vi föräldrar fått nog av att dålig planering och kortsiktiga ekonomiska intressen går ut över barnen.
Publicerad: 12 september 2014, 12:39
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Stockholm är en attraktiv stad där många vill bo, om tjugo år beräknas en fjärdedel av Sveriges befolkning bo i Stockholm. Att bygga fler bostäder är en nödvändighet, men människor behöver mer än någonstans att bo. Det behövs även rekreationsområden, lekparker, ställen att mötas och
umgås. Och sist men inte minst behövs skolor. Men trots att behovet av skolor knappast kan komma som en överraskning för styrande i Stockholms stad, så ligger man katastrofalt efter i planeringen. I Stockholm har vi nu upprepade gånger sett hur nya bostadsområden planeras för fel målgrupp och hur Swecos elevprognoser feltolkas av staden. Nu står stadsdel efter stadsdel med för få skolplatser och barnen får betala priset när de nu vid skolstart trängs in i allt större klasser eller förpassas till tillfälliga paviljonger.
Några exempel: Årstadalsskolan som är dimensionerad för 250 elever har i dag över 400 elever. I Aspuddskolan där lokalkapaciteten bedöms till 800 elever går nära 1 100 elever och fler platser väntas. Hägerstenshamnens skola konstaterades för liten redan 2007, men nu, sju år senare har fortfarande ingen utbyggnad skett och hälften av skolans barn huseras in i baracker. Mälarhöjdens skola har länge brottats med platsbrist med barn som till och med fått ha undervisning utomhus i väntan på en tillfällig paviljong.
I området Midsommarkransen/Telefonplan fanns inte en enda kommunal skola, tills nu då stadsdelens sexåringar som panikåtgärd erbjuds börja förskoleklass i en provisorisk lösning, före detta Brännkyrka Gymnasium invid E4:an. Ännu har ingen lösning presenterats på problemet med höga partikelhalter.
I Sköndal har detaljplanen klubbats för nästa etapp av byggandet. Här finns planer för 340 nya bostäder, men ingen ny skola, och skolbarnen hänvisas till den redan överfulla Sandåkraskolan. Även innanför tullarna är många av skolorna överfulla. I Engelbrektskolan och Matteusskolan har man byggt bort skolgårdarna och Kungsholmens grundskola byggs nu om för att ta emot dubbla elevantalet – från 500 till 1 000 elever, utan ökad skolgårdsyta.
Detta är bara några exempel på hårt exploaterade områden där man helt tycks ha missat sambandet som för de flesta är glasklart: byggs det fler bostäder så måste man också planera för grundläggande offentlig service.
I Sveriges Radios granskning av skolan vittnar lärare, elever och föräldrar om en allt stökigare skolmiljö. Eleverna får inte studiero och i dag trängs lågstadiebarn i klasser om runt 30 elever, ett tungt ansvar för stadens lärare. Skolgårdarna krymper allt mer, barn får gå större delen av sin grundskoletid i baracker, sexåringar bollas mellan olika skolor eller föreslås leka invid en motorväg. Forskningen pekar på hur viktiga de första skolåren är för senare skolresultat, men för att bedriva undervisning krävs fysiskt utrymme. Utrymme som i dag viks åt bostäder.
Vi kan inte tolka det som annat än att barnens bästa offras på ekonomiska grunder. Att upplåta mark för bostäder är lönsamt för staden, att upplåta mark för gemensamma funktioner ger inte samma intäkter.
I en färsk rapport kritiserar stadens revisorer Stockholms stad för bristande kommunikation mellan kommunstyrelse, nämnder och andra berörda instanser. Vidare pekar de på det vinstkrav som finns på exploateringsnämnden kan innebära att bostadsbyggande prioriteras över leverans av skolplatser, då det förra genererar vinst för staden men inte det senare. Dessutom gör sparkrav att utbildningsförvaltningen inte vill bygga flera, mindre skolor utan planerar för stora skolor på över 1000 elever trots sina egna rekommendationer på högst 750 elever.
Skolsituationen i Stockholms stad är ett haveri. Nu kräver vi föräldrar att styrande i Stockholms stad tillsätter en haverikommission med omedelbar verkan för att klargöra hur planeringen har kunnat gå så fel och förhindra att det upprepas. Det är inte acceptabelt att en hel generation barn ska betala priset för att Stockholm växer.
Maria Ljuslin, Föräldranätverket - Får barnen plats i Stockholms stad?
Andrea Irving, Föräldranätverket - Får barnen plats i Stockholms stad?
Tonya Lilburn, Föräldranätverket - Får barnen plats i Stockholms stad?
Gabriella Ahlberk, Föräldranätverket - Får barnen plats i Stockholms stad?
Anna Joelsson, Föräldranätverket - Får barnen plats i Stockholms stad?
Stefan Permander, Föräldranätverket - Får barnen plats i Stockholms stad?
Alessia Chiappini Flodén, Föräldranätverket - Får barnen plats i Stockholms stad?
Barnverket
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.