Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Avskaffa sommarlovet

Det långa sommarlovet ter sig alltmer som en förlegad kvarleva från bondesamhällets svunna dagar. Men det som var en naturlig anpassning till jordbruket på 1800-talet skapar i dag många olika problem.

Publicerad: 8 november 2011, 12:50

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Efter tioårsåldern då fritids inte längre är ett alternativ skapar det långa sommarlovet många gånger problem för föräldrarna, skriver Stig Henriksson och Göran Wänglöf.

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

Skolorganisation

Det långa sommarlovet i Sveriges skolor ter sig allt mer som en anakronism, en kvarleva från bondesamhällets behov av många händer vid sådd och skörd. Det var helt naturligt 1842 att läsåret fick anpassas till den dominerande näringens behov. I dag skapar det problem på många sätt.

Svenska elever får för lite skol-undervisning. Ett skolår i Sverige innehåller 178 dagar, i Europa är medeltalet 186 dagar. För en elev som går 12 år i skolan, får medeleleven i Sverige 96 dagar mindre i skolan med undervisning än medeleleven i Europa. Detta är mer än antalet skoldagar under en termin.

Särskilt efter tioårsåldern då fritids inte längre är ett alternativ, skapar det långa sommarlovet många gånger problem för föräldrarna. I dag blir det allt vanligare med olika typer av sommarskolor för att läsa upp betyg eller lära sig mer matematik och så vidare, och det ter sig som om det både finns behov och intresse hos eleverna för detta.

Kommunerna ska med stort besvär och relativt höga kostnader skapa mer eller mindre konstlade feriearbeten åt sysslolösa ungdomar. Bland annat svårigheterna med feriearbeten leder ofta till att de sista veckorna före skolstarten på hösten är stökiga med ungdomsfylleri, vandalisering och till och med upplopp.

Strävan efter att lärare ska ha semestertjänster med 40 timmars arbetsvecka och fem veckors betald semester ter sig en aning poänglöst om eleverna inte är i skolan när lärarna är det.

Skollokaler byggs och utrustas för stora summor men används genomsnittligen 17 procent av antalet timmar under ett år. Detta gäller för en gymnasieskola, förskolan uppvisar högre siffror och grundskolan lägre. Den stora resursen i form av välutrustade lokaler borde ur ett samhällsekonomiskt perspektiv användas i större utsträckning.

Den garanterade undervisningstiden, som är fastlagd, är endast en bråkdel av den tillgängliga tiden och har inte ändrats i takt med förändrat innehåll i läroplaner och kursplaner. Inom den garanterade undervisningstiden skall alltmer rymmas, men få saker tas bort. Detta innebär att den faktiska tiden för ämnesundervisning minskas.

Under många år har yrkeslivet och de olika organisationerna inom detta (både arbetsgivare och fackföreningar) haft synpunkter på avgångselevernas kunskaper i ämnen och deras förberedelse för det framtida yrkeslivet. Under senare år har det förts fram att nya ämnen skall införas eller vissa av de befintliga ämnena utökas. Men ingen pratar om vad som skall tas bort eller minskas.

Elevernas kunskaper från skolan, mätta som gymnasiebehörighet från grundskolan och slutbetyg från gymnasieskolan, påverkas inte i positiv riktning av att allt mer av, i och för sig viktiga kurser, skall föras in i den befintliga ramen. Cirka 25 procent av varje årskull saknar ett slutbetyg från gymnasieskolan och detta måste betraktas som en nivå som ur samhällets aspekt inte är acceptabel.

Sommarskolor för att ge fler möjlighet att få betyg eller bättra på sina kunskaper är numera allt mer förekommande. Under någon eller några få veckor skall saker rättas till som eleven missat under skolgången. En ”quick-fix” i all ära, det blir en positiv upplevelse för eleven, men i perspektivet av att lära för livet kan en längre tid behövas.

Förläng läsåret och förläng skoldagarna så kan skolan få arbeta längre med varje elev för att både ge varje individ bra förutsättningar för det framtida livet och slippa alla olika aktiviteter som samhället skapar under loven. Låt skolan gå i takt med det övriga samhällslivet. Lägg inte på mer innehåll i kurserna utan använd den nya tiden till att genomföra alla viktiga saker som inte direkt finns i kursplanerna men som efterfrågas för att eleverna ska bli anställningsbara i framtiden!

Hur länge till kan detta få fortsätta?

Stig Henriksson mfl, Kommunstyrelsens ordförande (V), Fagersta

Göran Wänglöf, Förbundschef Norra Västmanlands Utbildningsförbund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Skolorganisation

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News