Är det rimligt att alla elever ska inkluderas i skolan?

Mitt barn som går i årskurs 1 har en klasskamrat, ”Kalle", som väldigt lätt och ofta får okontrollerbara och våldsamma utbrott både på rasten, i klassrummet och på fritids. Dessa utbrott är mycket svåra att hantera för alla i hans närhet. ”Kalle" har redan dödshotat flertalet elever och även lärare.

Jag har, efter många incidenter med våld, ställt frågan till mitt barns skola om var gränsen går. Hur mycket våld får ”Kalle” utsätta de andra barnen för innan det blir ytterligare åtgärder? Svaret har varit tydligt från skolans sida: Vi kan inte och får inte, enligt dagens skolsystem, ta bort någon elev eftersom alla ska inkluderas och skolan ska anpassas efter alla elevers behov. Min följdfråga var: Om våldet fortsätter, vad kan ni göra då? Ingenting, som skolsystemet ser ut idag, enligt skolkuratorn och läraren jag samtalade med.

Enligt Skolverket ska utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Skollagen påtalar även att huvudmannen ska se till att det ”bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.”

Jag upplever att elever som utsätts för hot och våld i skolan av barn med våldsproblematik helt glöms bort i debatten. Istället riktas dess fokus på barnen med NPF, som inte får rätt hjälp eller på lärarna som drabbas av våldet. Men jag vill även lyfta fram att de ”normalfungerande” eleverna drabbas – kanske mest av alla – av våldsamma elever.

Vem tar ansvar för att de ”normalfungerande” eleverna mår bra i dagens skola? Om våldsamma elever ska inkluderas, hur kan man samtidigt ge ”normalfungerande” elever den trygghet och studiero de behöver? Är det ens möjligt?

Vi måste införa nolltolerans mot våld i skolan och anmäla allt våld oavsett elevens ålder. Våld får inte vara ett acceptabelt sätt att hantera problem och konflikter på. Självfallet förstår jag att inget barn vill slåss, men konsekvenserna blir oerhört allvarliga för eleverna runt "Kalle”. Jag ställer frågan: Är det moraliskt rätt att de "normalfungerande" eleverna ska bli kränkta och slagna för att Kalle ska inkluderas?

Förra året kom det in 5 013 anmälningar till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO). Många anmälningar görs av föräldrar som är oroade över eller missnöjda med sitt barns skolsituation. De vanligaste orsakerna bakom anmälningarna var kränkande behandling (39 procent) och att elever upplever att de inte får det stöd de behöver för att nå målen (22 procent).

Detta är enligt mig en klar indikation på att skolan inte klarar av att inkludera barn med neuropsykiatriska diagnoser eller skydda andra elever från hot och våld. Verkligheten är komplex. Det som står i lagen fungerar uppenbarligen inte ute i verksamheterna.

En undersökning gjord av Karolinska Institutet visar att fyra av fem lärare har dålig eller ingen kunskap om NPF. Kunskapen är alltså bristfällig samtidigt som andra elever och lärare far illa. Barn med utåtagerande beteende måste tas om hand på ett bättre sätt. "Normalfungerande” elever och lärare har samtidigt rätt att ha en fungerande arbetsmiljö fri från hot och våld.

Jag efterlyser en konsekvensanalys där man ser situationen ur ett helhetsperspektiv och kopplar ihop orsakssambanden. Ansvariga politiker, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen tillsammans med Lärarförbundet bör sätta sig ner och diskutera frågan. Föräldraföreningen Barn i behov och liknande föreningar bör också vara med i diskussionen samt representanter som företräder de ”normalfungerande" barnen.

Mitt förslag är en specialskola i varje kommun där barn med våldsproblematik – oavsett om de har en diagnos eller inte – kan få det stöd och resurser som de behöver. Alla elever och lärare har rätt att gå till en skola eller arbetsplats som är trygg utan våld. Samtidigt måste barn med våldsproblematik få den hjälp som de behöver för att kunna utvecklas och må bra.

Therese Vänerljung, reflekterande förälder med beteendevetenskaplig utbildning som alltid tänker i ett helhetsperspektiv