Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag17.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

Alliansens sänkta krav skrämde bort de unga

Skolan kommer vara en topprioritering för den nya samarbetsregeringen. På två år kommer vi ha investerat lika mycket i skolan som alliansregeringen gjorde på åtta år.

Publicerad: 20 oktober 2014, 12:46

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Nya regeringen satsar för att unga ska få jobb.

Foto: Jens Ohlsson


Ämnen i artikeln:

GymnasieutbildningLärareSkolorganisation

REPLIK Riksdagsledamoten Roger Haddad (FP) slår sig för bröstet över alliansregeringens reformering av gymnasieskolan och oroar sig för utslagning i gymnasieskolan som följd av den nya regeringens politik. (Dagens samhälle 15/10).

Jag vill påminna Haddad om att det var den förra regeringen med Jan Björklund i spetsen som såg till att alla program inte längre gav behörighet till högskolan, vilket enligt Skolverket har bidragit till en omfattande minskning på yrkesprogrammen och yrkesutbildningarna. Unga väljer alltså bort yrkesprogrammen samtidigt som det enligt SCB kommer att efterfrågas gymnasieutbildad arbetskraft inom en rad branscher framöver. Jan Björklund gick så långt i sin ambition att sänka kunskapskraven att han till och med talade om ettåriga program helt utan teoretisk kärna.

Den nya samarbetsregeringen ser att det i dag krävs en gymnasieutbildning för att få ett jobb och för att klara sig i ett allt mer komplext och kunskapsintensivt samhälle. Dagens och framtidens arbetsliv och samhälle kräver gedigna kunskaper av alla. Då kan vi inte ha en gymnasieskola där unga vänder yrkesprogrammen ryggen och där vi sänker kunskapskraven.

I stället behöver alla ungdomar under 18 år genomgå en gymnasieutbildning. Eleverna ska få det stöd som behövs för att nå kunskapsmålen och utvecklas efter sina förutsättningar. Vi måste minska avhoppen från gymnasieskolan genom nationella mål och genom en gemensam strategi mellan stat och kommun. Vi menar att alla gymnasieutbildningar ska ha en bred, gemensam kunskapsbas, innehålla minst ett estetiskt ämne och ge behörighet till högre utbildning. För att öka motivationen hos eleverna att fullfölja utbildningen behöver undervisningen ses över och särskilda insatser göras. Det kan till exempel handla om att det måste finnas möjligheter att genomgå gymnasieutbildning i andra skolformer.

Yrkesprogrammen ska göras om till yrkescollege i en nära samverkan med arbetsmarknadens parter och deras attraktivitet ska höjas. Så rustar vi Sveriges unga för det moderna arbetslivet.

Stefan Löfven leder en samarbetsregering. Som ordförande i utbildningsutskottet kommer jag att bjuda in till samarbete för att vända utvecklingen i svensk skola som just nu befinner sig i ett mycket allvarligt läge med fallande kunskapsresultat, med ett läraryrke som har tappat i attraktivitet och ökande ojämlikhet i skolan.

Vi menar att skolan har en grundläggande uppgift i vårt samhälle att göra våra barn rustade för att komma ut som fria, starka och kunniga människor i samhälls- och arbetslivet. Skolan är vår främsta långsiktiga möjlighet att stärka Sverige som land i den globala ekonomin, men också nyckeln för att varje barn ska få den framtid hen vill nå. Därför kommer skolan att vara en topprioritering för den nya samarbetsregeringen. På två år kommer vi ha investerat lika mycket i skolan som alliansregeringen gjorde på åtta år.

Lena Hallengren, ordförande i riksdagens utbildningsutskott (S)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev