Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Alliansen stoppar arbetet mot den segregerade skolan

Skolinspektionen lyfter nu fram Uppsalas framgångsrika arbete med att minska segregationen i stadens skolor. Samtidigt väljer den borgerliga majoriteten att utan saklig grund riva upp den resursfördelningsmodell som arbetet bygger på. Det är ett svek mot de unga, skriver S-kommunalrådet Marlene Burwick.

Publicerad: 22 januari 2014, 12:57

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ErsättningsreglerSkolorganisationPisa

REPLIK. I en ny kvalitetsgranskning har Skolinspektionen tittat närmare på hur kommuner fördelar sina resurser till skolorna. Granskningen är genomförd i 30 kommuner där de socioekonomiska skillnaderna är stora. Skolinspektionens rapport, som presenterades i en debattartikel på Dagens Samhälle den 21 januari, konstaterar att alla granskade kommuner, förutom två, omfördelar en så liten andel av budgeten att insatser på skolnivå, som kräver mer omfattande resurser, inte kan genomföras. Uppsala utgör ett av de två undantagen.

Men den resursfördelningsmodell, som med gott resultat har bidragit till en mer jämlik skola i Uppsala, har den borgerliga majoriteten nu rivit upp.

Under senare år har föräldrarnas skolbakgrund blivit den viktigaste faktorn för hur elever klarar sig i skolan. Höstens Pisa-rapport illustrerade också att svensk skola utvecklas sämst i hela OECD. I matematik har samtliga elever tappat nästan lika mycket. I läsförståelse och naturkunskap är det särskilt de lågpresterande eleverna som halkar efter. Det är en olycklig utveckling som står i bjärt kontrast med ambitionen om en framtidsinriktad skola som skapar likvärdiga förutsättningar för alla elever.

Att endast öka skolornas ekonomiska resurser ger inte automatiskt bättre resultat. Istället behöver vi utifrån gedigna faktaunderlag fördela resurserna smart och efter behov.

I Uppsala har vi arbetat aktivt med att kompensera för elevgruppers olika förutsättningar. Vi har gjort det med en modell för strukturersättning som har byggt på fyra faktorer: Föräldrarnas utbildningsnivå, om eleven nyligen invandrat, om familjen har försörjningsstöd och om eleven bor med bara en vårdnadshavare. Statistiska analyser har visat att dessa fyra faktorer sammantaget ger den bästa bilden av hur behoven av extra stöd fördelar sig mellan skolor. Modellen har byggt på forskning och empiri.

Skolverket har hänvisat till Uppsala som ett positivt exempel och vår omfördelningsmodell har utgjort en förebild för bland andra Stockholm, Malmö och Örebro. Och som Skolinspektionen nämner i sin artikel har exempelvis Gottsundaskolans resultat höjts nämnvärt över tid. Resultaten i årskurs 9 har sedan 2008 förbättrats från meritvärdet 198,6 till 222,7 år 2012. Gottsundaskolan har, genom Uppsalas resursfördelningsmodell, utöver grundbidraget fått upp till 30 000 kronor per elev och har därigenom kunnat ha en avsevärt högre lärartäthet än snittet för de kommunala skolorna i Uppsala.

Från årsskiftet har den borgerliga alliansen dock genomfört en förändring i strukturersättningsmodellen till kommunens grundskolor. Den omfördelande effekten minskas och viktiga faktorer tas bort som gör den mindre träffsäker. Och modellen ska nu bara räknas om vart tredje år. Allt detta missgynnar skolor där elever har störst behov.

Som motiv för att förändra fördelningsmodellen angav Moderaternas ansvariga kommunalråd (UNT 25/4 2013) att ”Vi har fått kritik för den modell vi har i dag av Skolinspektionen som anser att den är för krånglig och inte går att följa upp.” Men Skolinspektionen säger i sin bedömning inget om att modellen är krånglig. Däremot citerar rapporten vad några av Uppsalas politiker tycker om modellen och där nämns att politikerna själva vill att modellen förenklas. Moderaternas ansvariga kommunalråd hänvisar alltså förmodligen till vad hon själv har sagt vid inspektionen. Och nu konstaterar Skolinspektionen alltså även att Uppsala var en av endast två av de undersökta kommunerna som hade en väl fungerande modell för att utjämna den segregerade skolan.

Förändringarna i Uppsalas framgångsrika resursfördelningsmodell har således skett utan saklig grund vilket inte bara är djupt provocerande utan framför allt ett svek mot våra barn och unga. Vi socialdemokrater tar målet att ge alla elever i skolan likvärdiga förutsättningar på allvar. Vad har Uppsalas ansvariga politiker i dag för besked till den flicka eller pojke med tuffa uppväxtvillkor som går på en skola som nu drabbas av en omvänd Robin Hood-politik?

Marlene Burwick, kommunalråd (S) Uppsala

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News