Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Ålderdomliga läromedel sänker skolan

Krisen i den svenska skolan skapar en debatt som polariserar. Därför startade vi kampanjen Mer tid för lärande. Skoldebatten måste fokuseras och all forskning säger att tiden mellan lärare och elev är den allra viktigaste aspekten. Nu i vår har vi genomfört en stor enkät som gått till elever och föräldrar och fått ett tydligt besked om vad man saknar i klassrummen.

Publicerad: 29 augusti 2014, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

LäromedelSkolorganisationPisa

Vi kan berätta om klassrum där världskartan är från första halvan av 1970-talet och skolböckerna är äldre än eleverna. En enkät som vi gjort inom kampanjen Mer tid för lärande visar tydligt att eleverna nu kräver riktiga läromedel.

Det råder stor enighet i samhället om att den svenska skolan är i kris. Inför valet är utbildning och skola den kanske enskilt viktigaste frågan för väljarna. Det är uppenbart att resultatet i den senaste Pisamätningen blev en väckarklocka. Under våren 2014 genomförde kampanjen Mer tid för lärande (MTFL) en stor enkät bland svenska skolelever och föräldrar. Vi ville förstå bättre hur eleverna och deras föräldrar ser på krisen i skolan och olika lösningar.

PISA är något som inte bara bekymrar politiker och opinionsbildare. 71 procent av föräldrarna och 64 procent av eleverna uppger att de känner oro med tanke på PISA-mätningen.

Vi har också frågat hur eleverna och föräldrarna vill hantera utmaningarna för skolan. När föräldrarna ska ranka vilken enskild åtgärd som skulle göra mest för att förbättra skolan nämner drygt hälften mer tid för lärarna att vara med eleverna. Som tvåa kommer mindre klasser, med 29 procent. Även eleverna rankar mer tid som den viktigaste frågan, följt av högre lärarlöner.

Det är helt i linje med budskapet från vår kampanj. Lärarna måste ges tid att göra sitt arbete, att möta eleven. Det kräver också att man frigör tid från andra uppgifter. Det är inte rimligt att lärarna med dagens pressade arbetssituation ska ägna sig åt att stå vid kopieringsmaskinen och kopiera upp böcker när de kunde vara i klassrummen.

Det här leder oss till det vi kallat skolans bortglömda fråga: läromedlen. Det är en bortglömd fråga i debatten, men inte i skolorna. MTFL släpper i dagarna en rapport. Den visar tydligt hur illa det är ställt i våra skolor. 73 procent av de tillfrågade eleverna uppger att de under sin högstadietid tvingades använda läromedel som var föråldrade eller innehöll direkta fel. Vi berättar om fall ur verkliga livet där kartan i ett klassrum är mer än 40 år gammal. Den visar en helt annan värld än den som eleverna lever i år 2014. Det är en karta med gränser som flyttats och länder som upphört att existera. Vi berättar om böcker som skrevs långt innan eleverna föddes och som missar decennier av utveckling.

Hur tänker sig landets beslutsfattare att skolan någonsin ska kunna leva upp till sina mål om det första lärarna måste göra är att förklara för eleverna att läromedlen inte stämmer?

Det förekommer en debatt om huruvida skolorna alls behöver läromedel eller om det räcker med att lärarna själva tar fram dem. Vi vet att många lärare tar fram fantastiskt material, men vi vet också att de flesta har en arbetssituation där de helt enkelt inte hinner. Och när vi frågar eleverna själva är det ingen tvekan om hur de vill ha det:

46 procent uppger att de helst vill ha läroböcker eller digitala läromedel som appar och digitala böcker. Bara en av tio uppger att de helst arbetar mer material som läraren gjort själv. Skolans bortglömda fråga handlar inte i första hand om pengar. Jämfört med de flesta andra förslag som lagts kring hur krisen i skolan ska lösas är det en av de billigaste. Läromedel står i dag för mindre än 1 procent av skolans kostnader.

Sedan år 2000, när Pisamätningarna inleddes, har kostnaderna för undervisning i grundskolan stigit med 43 procent. Samtidigt har investeringarna i läromedel sjunkit med 10 procent. Att återställa satsningarna till år 2000 års nivåer skulle inte kosta mer än 62 kronor per elev och år. En mer ambitiös satsning att låta kostnaden för läromedel hänga med de totala kostnadsökningarna för skolan skulle totalt kosta 235 miljoner kronor för hela Sverige.

En satsning på läromedel kan till skillnad från de flesta förslag genomföras och få genomslag nästan omedelbart. Många av de förslag som lagts är viktiga, såsom att stärka lärarutbildningen. Men innan de får effekt har många elever redan hunnit lämna skolan. Ett beslut som fattas i dag kring läromedel kan genomföras direkt. Läromedlen finns och kan ligga och vänta på eleverna när de kommer tillbaka till skolan i augusti. Lärarna kommer att kunna ägna mer tid i klassrummen och mindre tid vid kopieringsmaskinen och kanske slipper eleverna då titta på kartor över Sovjetunionen, DDR och Jugoslavien.

Diskussionen kring skolans kris och den polariserade debatten kring lösningar skadar svensk skola. Det är viktigt att vi nu kan samlas runt de som verkligen leder till högre kunskapsresultat. Att inte genomföra de åtgärder som enkelt och snabbt kan stärka undervisningen för de barn och ungdomar som återvänder till skolan i höst – det är att svika eleverna.

Åsa Steholt Vernersson, ordförande Svenska Läromedel, kampanjen Mer tid för lärande

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News