Akademiska friheten allt mer hotad av toppstyrning

Vetenskapen har som grundläggande uppgift att förstå och förklara världen. Mer kortsiktigt levererar den ett oberoende och tillförlitligt faktaunderlag för politiska beslut. Men vetenskapen kan fullgöra sina uppgifter med trovärdighet endast om den står fri från staten och andra påverkansfaktorer.

Dess självständighet är både ett vaccin mot totalitära krafter och samtidigt en garant för hög kvalitet inom utbildning och forskning och för välgrundade politiska beslut.

Sverige går dock mot ökat politiskt och ideologiskt inflytande över akademin. Efter att i detalj ha dokumenterat en rad fall av bristande akademisk frihet har vi konstaterat att Sverige nu flagrant bryter mot Unescos internationellt överenskomna rekommendationer för högre utbildning (1997).

Jämförande studier av rättsliga ramverk i ett europeiskt perspektiv gjorda av den brittiske utbildningsforskaren Terence Karran pekar i samma riktning: Sverige spelar i bottenligan när det gäller att rättsligt säkra forskningens frihet i enlighet med Unescos principer. I topp i Europa ligger länder som Finland och Österrike.

Vår årsberättelse för 2014 bekräftar denna bekymmersamma bild och indikerar, tyvärr, att det kan röra sig om en accelererande utveckling. Under 2014 dokumenterade vi 40 kränkningar av den akademiska friheten vid 26 lärosäten. Det är en ökning jämfört med 2013, då 25 kränkningar noterades vid 15 lärosäten.

Det rör sig till exempel om akademiker som råkat ut för repressalier, i förlängningen uppsägning eller utköp, därför att de utövat sin yttrandefrihet på ett sätt som anses strida mot högskolans ”varumärke”. Trenden att allt fler beslut fattas av managers och chefer och inte kollegialt av lärarna och forskarna själva håller också i sig. Avprofessionaliseringen av högskolan sker nu i rask takt, i linje med New Public Management.

Ett extremfall som visar hur långt det kan gå är behandlingen av en emeriterad professor vars politiskt känsliga kritik av statens kalhyggespolitik raderades ur lärosätets publikationsdatabas. Fallet fick efter vår dokumentation stor uppmärksamhet i media.

Två typer av tillkortakommanden står för en stor andel av alla överträdelser. Det gäller dels interna kommunikationsföreskrifter som kränker akademikers yttrandefrihet, dels en ny form av olaglig diskriminering av manliga akademiker i syfte att uppnå det politiska målet att öka andelen kvinnliga professorer.

Lagbrott är tydligen helt okej så länge de rätta politiska syftena främjas, verkar man resonera.

Glädjande nog finns det också ljusglimtar. Universitetskanslersämbetet utreder nu de problematiska kommunikationsdokumenten och diskrimineringsombudsmannen (DO) försvarade nyligen en diskriminerad manlig lektor som utestängts från att söka meriteringsbidrag som reserverats för kvinnliga forskare.

Tyvärr har den akademiska friheten inte samma tradition och status i Sverige som till exempel pressfriheten, trots att den inte är mindre fundamental i en levande demokrati.

Det är ett missförhållande som Sverige inte längre har råd att lämna obeaktat. Det vi hoppas på är att vår kritiska granskning ska leda till politiska förändringar och självsanering ute på lärosätena.

Författarna driver nätverket Academic Rights Watch som bevakar den akademiska friheten i Sverige.

Guy Madison, professor i psykologi vid Umeå universitet

Erik J Olsson, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet

Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet

Jens Stilhoff Sörensen, forskare och lektor i globala studier, Göteborgs universitet och Utrikespolitiska Institutet

Magnus Zetterholm, docent och lektor i nya testamentets exegetik vid Lunds universitet