Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Administrativ överbelastning knäcker skolan

En kommunal ekonomi i obalans är det största hotet mot den svenska skolan. Och en fortsatt ökning av administrationen ute i skolorna kan tillsammans med de kommande årens ökande elevantal spräcka de kommunala finanserna och vara förödande för den svenska skolans kvalitet.

Publicerad: 2 januari 2013, 09:39

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

SkolorganisationKommunalisering

1995 inleddes de internationellt erkända TIMSS undersökningarna av kunskaper inom matematik och naturvetenskap. Svenska åttondeklassares matematikkunskaper var det året bara överträffade av studenter från Hong Kong, Singapore och Japan. År 2011 låg svenska elevers kunskaper markant under genomsnittet för de 43 deltagande länderna. Raset i den svenska kunskapsnivån de senaste 16 åren är oavbrutet och ojämförligt störst bland de undersökta länderna.

Sveriges ekonomi präglas i dag av kunskapsintensiv tillverkningsindustri, inte sällan i direkt konkurrens med företag från länder som uppvisar lysande studieresultat bland sina unga. Resultatförsämringen bland svenska skolelever kommer beröra oss alla.

Sju år före den första TIMSS mätningen, 1989, kommunaliserades den svenska grund- och gymnasieskolan. Ansvaret för att finansiera våra barns och ungdomars utbildning flyttades från staten till kommunerna. Så vitt vi känner till finns ingen forskning som entydigt pekar på ett orsakssamband mellan kommunaliseringen och resultatförsämringen i svensk skola. Däremot är vi fullt övertygade om betydelsen av en sund finansiell bas för att säkerställa nödvändiga investeringar i den svenska skolans kvalitet.

Kostnaderna för skola och barnomsorg i kommunerna utgör i dag mellan 40-50 procent av en kommuns totala budget. Den andra stora kostnaden för kommunerna rör vård och omsorg – främst för äldre. Sverige har sedan år 2000 sett ökande födelsetal. År 2010 föddes 28 procent fler barn än ett decennium tidigare. Dessa barnkullar börjar nu successivt märkas allt mer inom skola och barnomsorg. År 2017 kommer drygt 12 procent fler barn gå i grundskolan än 2011. Under samma period beräknas den vuxna beskattningsbara befolkningen genomgå strukturella förändringar. Åldersgrupperna 25-35 år, respektive de över 65 år växer i paritet med de yngsta, medan åldersgruppen 36-65 år, vilken kan antas ha den högsta beskattningsbara inkomsten, inte ökar. Följden blir att beskattningsunderlaget växer betydligt långsammare än efterfrågan av skola, vård och omsorg. Gapet kan vara så stort som 10 procentenheter enligt våra beräkningar. Vi ser inga andra alternativ för landets kommunpolitiker och tjänstemän än att under de kommande fem åren strukturerat arbeta med en kombination av skattehöjningar och effektivitetsförbättringar för att säkerställa en kommunal ekonomi i balans och – i förlängningen – en svensk skola i världsklass.

Våra iakttagelser tyder på att medvetenheten om omfattningen av administrationens utbredning är låg i många kommunledningar och att man duckar för ansvaret att minska administrativ överproduktion och administrativt dubbelarbete. Allt fler yrkesgrupper i Sverige får allt fler administrativa sysslor som de ska utföra vid sidan av sina ordinarie arbetsuppgifter. Så även Sveriges lärarkår. Planering, utvärdering, möten, miljöarbete, mångfaldsplaner, informationspolicys - och så lite datorstrul på det. Nio av tio lärare säger att de administrativa uppgifterna har ökat de senaste åren, utan att andra arbetsuppgifter har försvunnit. Kraven på administrativ dokumentation har exploderat på bekostnad av kontakt med eleverna.

Vi förespråkar att Sveriges kommuner till att börja med upprättar en handlingsplan för hur man ska minska den onödiga administrativa redundansen i skola och barnomsorg. Ute i produktionsenheterna motsvarar administrationskostnader i dag ungefär 20 procent, varav enligt våra beräkningar administrativ överproduktion och dubbelarbete utgör 20-30 procent. En ökning av administrationen i paritet med de kommande årens demografiska förändringar skulle med lätthet spräcka de kommunala finanserna och vara rent ödesdiger för målet att Sverige ska ha en kunskapsskola som rustar varje elev, oavsett bakgrund, för såväl livet som för arbetsmarknaden.

Carl Holmquist, tankesmedjan Blue Thinking Network

Linus Larsson, tankesmedjan Blue Thinking Network

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev