Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Vore en tragedi att säga nej till antroposofisk vård

Frågan om den antroposofiska vårdens och medicinens vara eller inte vara i Sverige kommer snart att avgöras. Vi behöver en sjukvård mer inriktad på friskfaktorer och hälsa, därför vore det en tragedi att säga nej till den antroposofiska vården och den kompetens som finns där, skriver Karin Dahlberg, professor i vårdvetenskap.

Publicerad: 29 oktober 2015, 08:09

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

All sjukdom kan inte reduceras till ett symtom som kan behandlas med piller.


Ämnen i artikeln:

LäkemedelFolkhälsaAntroposofisk vård

Sjukvården i Sverige är nästan helt fokuserad på sjukdom och det pågår en utveckling som innebär att alltfler tillstånd får en diagnos, fastän de ligger inom en zon av normala variationer. Och personer med en diagnos behandlas oftast med läkemedel. Allt fler, även mycket unga personer, behandlas med antidepressiva, lugnande, ångestdämpande och sömngivande läkemedel, och takten ökar. Detta sätt att bedriva sjukvård är mycket dyrt och frågan är om det är rätt väg att gå för en del av patienterna.

Jag håller helt med läkarna i Läkarföreningen för Integrativ Medicin (LIM) om att den svenska sjukvården behöver utvecklas i riktning mot hälsa. Att inte stödja de naturliga hälsoprocesserna, både för att förebygga sjukdom och för snabbare rehabilitering, är både dumt och dyrt och skapar stort lidande i en befolkning som borde höra till den friskaste i världen.

Här har vi mycket att lära av antroposofisk medicin och vård som alltid arbetar hälsoinriktat. Vi skulle kunna spara många skattekronor genom att ersätta felaktig eller onödig medicinering med annan vård, och där utgör den antroposofiska vården en värdefull förebild. Och, där medicinering är nödvändig har antroposofisk medicin bra alternativ som stärker hälsofaktorer i kroppen.

I debatten om den antroposofiska medicinens vara eller inte vara inom sjukvården kommer ofta frågan om evidens upp. Under senare år har jag arbetat med den vetenskapsteoretiska och metodologiska frågan om forskningens evidens och kan konstatera att debatten i Sverige har spårat ur (se till exempel Bohlin & Sager, 2010; Dahlberg, 2014). Den dominerande synen på evidens är sprungen ur och gynnar idén med läkemedelsbehandling. Idealet gäller förhållandet mellan ”sjukdom” som kan reduceras till ett symtom och behandling med hjälp av ett ”piller”.

All annan ohälsa, alla frågor om hälsa, och alla andra former av vårdande faller utanför denna evidensmodell eller i en osäker gråzon. Det betyder också att mer komplex behandling, som exempelvis har ambitionen att stärka människors egen läkekraft och som involverar mer individuellt anpassat vårdande, mycket väl kan ha uppenbara effekter, men eftersom de inte går att bevisa med hjälp av rådande syn på evidens blir de ogiltigförklarade. Här hamnar den antroposofiska medicinen med sin helhetssyn.

Men det finns faktiskt accepterad evidens för antroposofiskt inriktad vård och dess läkemedel, på engelska men främst på tyska och andra europeiska språk. Denna evidens bortser dessvärre kritikerna av antroposofisk medicin och vård från. De skolmedicinska idealen går hand i hand med den anglo-amerikanska traditionen där det som händer i till exempel Tyskland,  Italien, Spanien och Frankrike inte räknas med, om det inte är publicerat i vissa utvalda engelskspråkiga tidskrifter.

Inom den ”alternativa” sektorn finns en hel del som kan ifrågasättas, men antroposofisk medicin och vård har här en särställning. Förutom att alla läkare och sjuksköterskor har sedvanlig skolmedicinsk utbildning har de dessutom fleråriga antroposofiska expertutbildningar. De är alltså mer utbildade än vanliga läkare och sjuksköterskor i Sverige.

Dessutom finns det inom den antroposofiska vården flera yrkesgrupper med specialistkompetens, med kunskap som vi i stort sett saknar i den offentliga vården, till exempel hur humaniora och annan humanvetenskap kan komplettera den medicinska kunskapen.

Att säga nej till de antroposofiska läkemedlen vore i sig en tragedi, men dessutom säger man samtidigt nej till den antroposofiska vården och den kompetens som finns där. Det vore att säga nej till en nödvändig kvalitetshöjning och kostnadssänkning i den svenska sjukvården. Att säga ja vore däremot att styra om den svenska sjukvården mot ett mera hälsosamt och friskare samhälle.

Karin Dahlberg, professor i vårdvetenskap

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev