Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

”Vi måste ta reda på varför så många mår så dåligt”

Trots att den psykiska ohälsan ökat under flera års tid tid finns ingen allmänt accepterad förklaring till utvecklingen. Det är allvarligt eftersom en förutsättning för effektiva åtgärder är att vi förstår varför den ökar.

Publicerad: 16 juni 2017, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Psykisk ohälsa

Det har blivit allt vanligare att människor upplever att de mår psykiskt dåligt och idag är psykisk ohälsa det vanligaste skälet till sjukskrivning (43 procent av alla sjukfall enligt Försäkringskassan).

Det allvarligaste uttrycket för psykiska problem är självmord. Efter att ha avtagit under en lång följd av år sker inte längre några förbättringar och i åldrarna under 25 år har till och med en ökning skett.

Svårigheterna avspeglar sig i de samtal som den ideella föreningen Mind har tagit emot i Självmordslinjen, som inrättades hösten 2015, och i den självmordschatt som funnits sedan 2012.

En kvinna i 20-årsåldern skriver i chatten: ”Jag sitter här och gråter, ensam hemma... ser inte möjligheten till att mitt liv ska bli bra igen. Det hela började 2012, för fyra år sedan. Jag har alltid haft extremt stor press på mig själv, men utan egentligen anledning.”

En annan kvinna skriver: ”Jag har haft det jobbigt en period, dålig ekonomi och svårt att få jobb, känner mig ensam och har inga vänner. Har ingen lust att göra någonting samtidigt som det på något sätt kryper i mig inombords”.

Många uttrycker att de har haft problem i kontakt med vården. En ung kvinna skriver: ”Jag får inte får den hjälp jag behöver av vården, de ger mer mediciner och jag blir skickad fram och tillbaka mellan psykiatrin och primärvården.”

Samhället måste uppenbart möta det växande behov av hjälp som finns . Under 2015 fick omkring 7 procent av dem som besökte primärvården i Stockholms län en psykiatrisk diagnos Den vanligaste åtgärden var recept på antidepressiv medicin. I Sverige som helhet fick 12 procent av alla vuxna recept på antidepressiv medicin under 2015.

De insatser som vården erbjuder har uppenbart inte varit tillräckliga eftersom de psykiska problemen fortsätter att öka. Det är paradoxalt att den psykiska hälsan försämras i ett land som Sverige samtidigt som den fysiska hälsan fortsätter att förbättras. Levnadsvillkoren är goda och enligt OECD är Sverige det höginkomstland som näst efter Schweiz har högst andel i arbete. Sverige har ett av världens mest utbyggda välfärdssystem.

I en studie från Stockholm län fick vuxna, som besökte en psykiatrisk öppenvårdsmottagning, besvara en enkät men en fråga om vad de trodde var förklaringen till deras psykiska problem. Det vanligaste svaret, näst efter personliga egenskaper, var livsstress. I en annan liknande undersökning fanns som förklaringar, diskrepansen mellan de ideal som finns och den verklighet man möter samt instabilitet i livet.

Den fråga som uppenbart följer är vilka påfrestningar det kan vara som driver utvecklingen. Under de senaste decennierna förefaller arbetsmarknaden ha blivit mer polariserad där de arbeten som tillkommit ofta haft krav på höga kvalifikationer medan utbudet av arbetstillfällen för övriga antingen stagnerat eller minskat. En sådan utveckling medför ökad konkurrens och avspeglas också i att inkomstskillnaderna har ökat. Det är rimligt att anta denna utveckling kan vara en bidragande förklaring, både till ökad psykiska ohälsa och till ökande socialt betingade hälsoskillnader.

Utvecklingen i olika åldrar kan också ge vägledning. Ökningen av psykiska problem är mest uttalad i tonåren och bland unga vuxna och sjunker sedan med stigande ålder. Åldersfördelningen tyder på att trenden delvis kan vara knuten till ett allt senare inträde i arbetslivet, en förändring som inte kan förklaras av att unga studerar längre. SCB definierar en så kallad etableringsålder som är den ålder vid vilken minst 75 procent av befolkningen i en årskull förvärvsarbetar. År 1990 var etableringsåldern 21 år, 2010 hade den förskjutits till 27 år. Den långa övergångstiden från studier till arbete kan för en del innebära stora möjligheter medan den för socialt utsatta grupper istället kan medföra en lång period av osäkerhet. Detta är dock endast en av flera tänkbara förklaringar.

Om samhället effektivt ska kunna motverka den ogynnsamma trenden mot ökad psykisk ohälsa krävs en samlad analys av alternativa förklaringar. Detta är angeläget, inte minst från det perspektiv med inriktning på långsiktig social hållbarhet som regeringen antagit i Agenda 2030.

Vi behöver ett samhälle där människor är friska, känner glädje, lust och stolthet, har balans i livet och har möjlighet att utvecklas. Vi behöver ett samhälle där ingen minister ska behöva sjukskriva sig för stressrelaterade symptom.

Vårt förslag är därför att sjukvårdsminister Gabriel Wikström, eller hans tillfälliga ersättare, snarast initierar en kommission som får till uppdrag att analysera förklaringar till den ökande psykiska ohälsan.

Lina Axelsson Kihlblom, ordförande föreningen Mind

Karin Schulz, generalsekreterare föreningen Mind

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Psykisk ohälsa

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News