Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

”Vi behöver samarbeta för att lösa antibiotikafrågan”

Antimikrobiell resistens utgör ett växande hot mot folkhälsan. Nordiska rådet har därför sammanställt erfarenheter från Norden och konkreta rekommendationer för framtiden. Nu ligger bollen hos våra ministrar som har möjlighet att visa nordiskt ledarskap i resistensfrågan.

Publicerad: 26 juni 2017, 09:37

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

AntibiotikaFolkhälsa

I december 2016 tog Nordiska rådet initiativ till ett nordiskt samråd om antimikrobiell resistens, som idag utgör ett växande hot mot folkhälsan i hela världen. I samrådet ingick deltagare från alla de fem nordiska länderna och relevanta fackmiljöer. Syftet med samrådet var att samla in erfarenheter och goda råd från alla de nordiska länderna om hur vi i Norden som region kan hantera och bekämpa antimikrobiell resistens och dess spridning.

Projektet samlade många kvalificerade och konkreta förslag på hur vi kan samarbeta i kampen mot antimikrobiell resistens. Råden och erfarenheterna sammanställdes till en vitbok, "Norden i enad kamp mot antimikrobiell resistens", som Nordiska rådet antog vid sin session i Stockholm i april. Vitboken kan till exempel användas som grund för en gemensam nordisk handlingsplan. Frågan är därför inte vad vi kan göra, utan om det finns politisk vilja att göra det.

I vitboken beskrivs sju övergripande mål för en nordisk strategi mot antimikrobiell resistens:

■ Minskning av behovet av antibiotikabehandling genom vaccination och förebyggande av smittorisk.
■ Rationalisering av användningen av antibiotika för behandling av människor och djur.
■ Insamling av kunskap om spridningsmönster och spridning av antimikrobiell resistens.
■ Insamling av kunskap om optimal användning av befintlig antibiotika och vaccin.
■ Säkerställande av incitament för utveckling av ny hälsoteknologi, innovativ medicin och vaccinering.
■ Bättre spridning av och kunskapsdelning kring bästa praxis samt politisk påtryckning.
■ Dialog genom internationellt samarbete.

Den viktiga frågan är naturligtvis hur målen rent faktiskt kan genomföras och följas upp i praktiken. I vitboken anges tolv kvalificerade och fackmässigt underbyggda rekommendationer för hur de ovan nämnda målen kan omsättas i konkreta åtgärder. Den övergripande poängen är att en samlad insats från de nordiska länderna inte bara kommer att spara resurser i kampen mot antimikrobiell resistens utan också kommer att effektivisera och gynna arbetet för ett bättre skydd mot hälsorisker. Tillsammans kan vi åstadkomma mer än de enskilda nordiska länderna kan var för sig.

Rekommendationerna från Nordiska rådet går nu till Nordiska ministerrådet, de nordiska regeringarnas samarbetsorgan. Vi vill uppmana våra ministrar med ansvar för lantbruks-, fiskeri- och inte minst sjukvårdsfrågor att följa upp Nordiska rådets vitbok i sina respektive nordiska ministerrådskonstellationer – (härnäst träffar landsbygdsminister Sven-Erik Bucht sina nordiska kolleger i Ålesund den 28 juni).

Sverige kan gå i bräschen med sina erfarenheter, men också lära av samarbetet.

Staffan Danielsson, (C) Nordiska rådets hållbarhetsutskott

Rikard Larsson, (S) Nordiska rådets välfärdsutskott,

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

AntibiotikaFolkhälsa

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News